Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadens bärande delar - Konstruktionernas hållfasthetsegenskaper och dessas inverkan på formgivningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
HUSBYGGNAD.
skulle brista på grund av en dragspricka, som uppkommer vid underkanten, blir
sprickan där vertikal. Hur den sedan förlöper, om den följer den prickade spänningslinjen,
eller om den går vidare i vertikalled, beror av hur balken funktionerar, sedan sprickan
börjat bildas.
Äro skärpåkänningarna i det vertikala tvärsnittet vid balkens halva höjd så höga,
att dragpåkänningen i 45°:s led når brottgränsen, bildas en spricka fallande i 45°:s led
Fig. 50. Arm. betongbalk med böjsprickor.
efter de prickade tryckspänningslinjerna. Detta kan särskilt inträffa vid armerade
betongbalkar. Betongen har nämligen hög skärhållfasthet (c:a 120 kg/cm2) men låg
draghållfasthet (c:a 15 kg/cm2).
Spänningslinjerna å fig. 48 visa hur den teoretiskt bästa formen på armeringsjärn
i armerad betong är beskaffad. Armeringsjärnet inlägges för att taga upp de
dragspänningar, som betongen icke förmår uthärda. De böra alltså inläggas i den största drag-
Fig. 51. Armerad betong med skjuvsprickor.
påkänningens riktning, d. v. s. följa spänningslinjerna för största dragning. Fig. 49 visar
på balkens högra hälft teoretiskt riktig bockning av armeringsjärn. Å andra hälften
visas hur hänsyn till arbetsförhållandena tvingar till modifikation efter enkla former,
tillnärmelsevis följande spänningslinjerna och försedda med ankringssladdar vid ändarna.
Spänningslinjernas förlopp illustreras påtagligt av sprickbildningen i en överbelastad
armerad betongbalk. Fig. 50 visar en balk, som varit starkare armerad med i 45° lutning
uppböjda järn än med längsgående järn i underkanten. Dessa senare hava därför först
givit efter och därvid hava uppkommit vertikala sprickor vid balkens underkant. Ä fig.
51 hava armeringsjärnen längs balkens underkant varit starkare än de i 45°:s lutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
