Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadens bärande delar - Konstruktionernas hållfasthetsegenskaper och dessas inverkan på formgivningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
HUSBYGGNAD.
överflödiga eller skadliga materialet eller att, vid mindre extremt belastade balkar, där
vikten ej behöver nedbringas till det yttersta, använda området kring balkens halva höjd
till skulptering på ytan, men lämna partierna vid över- och underkant orörda.
Ett visst intresse ur denna formgivningssynpunkt har det att undersöka, hur
tvärsektionens form bör ändras, när i en pelare belastningens resultant flyttas från att
verka i pelarens mitt så småningom längre och längre ut mot kanten.
Fig. 40 visar en pelare, som är centriskt
belastad av kraften P. I ett snitt AB kunna
spänningarna vara lika fördelade över hela
tvärsnittet, deras resultant faller då i tyngdpunkten
av tvärsnittet. Är dettas area A, blir
spänningen pr ytenhet, n0, lika över hela ytan och
lika med P : A.
Flyttas lasten P ett stycke åt sidan (fig. 41),
kommer trycket att ökas i den kant, åt vilken
P flyttats och minskas i motsatta kanten. Man
Fig. 41. Last excentrisk pä, avståndet e0
från tvärsnittsytans tyngdpunkt. e0 < a/„.
Undre figurerna visa beskärning av
tvärsnittet, så att lasten faller i tyngdpunkten.
Fig. 40. Centriskt belastad pelare. Lasten, P,
fördelas lika över hela tvärsektionen, A. så att
P
påkänningen blir = do = y.
antager, och antagandet är tillnärmelsevis riktigt, att spänningen pr ytenhet tilltager
rätlinigt från nx i ena kanten till n2 i den andra. Resultanten till spänningarna i
snittytan AB måste vara lika stor som och motriktad P samt falla i dennas
verknings-linje. Eljest skulle icke jämvikt kunna råda. Härav kan man beräkna nx och n2.
Ett vid murverk betydelsefullt specialfall är, när spänningen i ena kanten blir ± 0
(fig. 42). Då faller resultanten till spänningarna i spänningstriangelns tyngdpunkt, som
är belägen på en tredjedel av pelarbredden d. v. s. så, att kraftens avstånd från pelarens
centrum är av pelarebredden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
