- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VI. Vattenbyggnader, navigation, skeppsbyggnad, luftfart /
1065

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skepps och båtars byggande - Bärgning och reparation, av Gösta Hartzell - Strandningar och grundstötningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BÄRGNING OCH REPARATION.

1065

par. Den skadade bottnen tätas inifrån med
hjälp av dykare så långt ske kan. Har fartyget
ändrat läge så pass, att större revor äro
åtkomliga utifrån, kunna dessa tätas av nedsänkta
dykare medelst kasun eller kojjerdamm (fig.
1351). Denna består av ett slags lock av grova
timmer, vars ena sida utformats att passa
fartygssidan runt öppningen. Tätningen
åstadkommes med påspikad hamptross, säckväv och
dylikt. Kofferdammen sträckes mot fartygssidan
med kättingar eller taljor, som spännas runt
fartyget. När pumparna sedan igångsättas,
pressas kofferdammen så hårt mot
bordläggningen, att tätning åstadkommes. Ibland måste
tidsödande och dyrbara röjnings- och
spräng-ningsarbeten under vattnet utföras av dykare
för att borttaga hindrande klippspetsar o. dyl.,
innan fullständig tätning kan ernås. Under
dessa arbeten lättas fartyget så mycket som
möjligt genom upplossning i pråmar av last,
barlast, kol, olja och andra lämpliga vikter. För
att under dessa långvariga arbeten skydda
skrovet mot att hugga på grundet i sjögång, kan det
ibland vara med fördel förenligt att vattenfylla
oskadade delar.

Innan fartyget dragés loss, måste detsamma
lyftas tillräckligt högt för att gå klart
kvarstående klippspetsar. Härför måste i många fall
pontoner användas för att lyfta fartyget. Dessa
utgöras av cylindriska eller båtformade, lufttäta
plåtkonstruktioner (fig. 1352). Pontonerna föras
fram längs fartygssidan, varpå de fyllas med
vatten och nedsänkas till lämpligt djup samt
fastsurras till skrovet medelst grova kättingar
eller vajrar. När alla förberedelser äro klara
och vackert väder kan beräknas för en tid
framåt, länsas fartyget. Vattenbarlasten i
pontonerna utpumpas eller blåses ut medelst
komprimerad luft, och det spännande momentet
inträder, då fartyget äntligen kan beräknas
bliva flott, oftast efter månadslånga
ansträngningar och stora kostnader. En hastigt
uppstående storm eller en sprungen kätting kan ibland
omintetgöra hela bärgningsarbetet och kanske
för alltid omöjliggöra fartygets bärgning.
Svårigheterna ökas ibland av att fartyget får stark
slagsida, varjämte risken alltid förefinnes att

Fig. 1350. Dykardräkt för djupdykning.
Tysk konstruktion, a telefonledningsfäste,
b linfäste, c signalklaff, d luftningsventil,
e ringtrumma, f syrgasbehållare, g, h, i och
k olika ventiler, l utandningsdosa, m
and-ningspatron, n huv med slang, o och p
manometrar, q ringledning, r telefon, s lampa,
t termometer, u barometer.

Fig. 1351. Kofferdamm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:12:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/6/1075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free