- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VI. Vattenbyggnader, navigation, skeppsbyggnad, luftfart /
973

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Nutidens skepps- och båttyper - Handelsfartyg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NUTIDENS SKEPPS- OCH BÅTTYPER.

973

Fig. 1220. Automatiskt fyrskepp, 30 tons deplacement.

ton. Under en tjuguårig tjänstgöringstid hava nämnda svenska tågfärjor visat sig
synnerligen driftsäkra och lämpliga för sitt ändamål. Det lyckade resultatet har gjort,
att man undersökt möjligheterna att även anordna färjförbindelse mellan Göteborg och
England. Intressanta förslag till sådana Nordsjöfärjor hava framlagts av direktör
C. W. Hök, redaktör Hjalmar Cassel och ingenjör Gunnar Thiman. Direktör Höks
förslag går ut på färjor med ett resp, två tågdäck och 18—20 knops hastighet — närmast
Trälleborg—Sassnitz-färjorna i förstorad form — redaktör Cassels på betongfärjor och
ingenjör Thimans på färjor med vagnar placerade även under tågdäcket, nedsänkta
med hjälp av kraftiga hissar. Huruvida det storslagna projektet kommer till utförande
är ännu ovisst. Även färjprojekt Stockholm—Finland och Nynäshamn—Reval eller
Riga hava framlagts.

Fyrskepp avse som bekant att ligga förankrade vid de i yttre havsbanden befintliga
grund för dessas och infartsvägars markerande; runt Sveriges kuster finnes ett tjugutal
sådana fartyg utposterade. En del fyrskepp äro försedda med eget
framdrivningsma-skineri, andra åter avsedda att bogseras vid förflyttning till och från stationerna. De
större fyrskeppen hava i regel 300—400 tons deplacement och 30—40 m längd. Dessa
fartyg hava besättning ombord, då de ligga vid sina stationer. På senare år har ett
slags automatiska och obemannade fyrskepp framkommit, vilka närmast kunna
betecknas som stora lysbojar. Fig. 1220 visar ett dylikt, 14 m långt fartyg, konstruerat av
Svenska Ab. Gasaccumulator och uppvisande många intressanta detaljer. Som ett
fyrskepp skall kunna tåla hårt väder och överbrytande sjö ävensom ofta stark
strömsättning, måste skrov och förankringar vara särdeles kraftiga. Gasaccumulators här
avbildade typ har två vattentäta tvärskott och högt fribord, varigenom flytbarheten
är väl tillgodosedd, även om ett rum skulle vattenfyllas. För att fartyget skall få
tillräcklig styvhet är betongbarlast ingjuten, huvudsakligen midskepps och akterut,
varjämte två slingerkölar finnas samt ett roder, som kan låsas fast, då fyrskeppet ligger
på sin station. Ljus- och ljudsignalanordningarna verka automatiskt och äro mycket
sinnrikt anordnade; gasmagasinen ombord innehålla acetylen tillräckligt för att fyren
skall kunna hållas i funktion ett helt år. Ett dylikt automatiskt fyrskepp levererade
nämnda svenska bolag år 1928 till Colombia i Sydamerika.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:12:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/6/0983.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free