Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Framdrivning - Propellrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
870
SKEPPSBYGGNAD.
Fig. 1106. Exempel på försök med modellpropellrar.
Enligt Flamm.
Det må i detta sammanhang betonas, vilken stor betydelse väl dimensionerade
och formade propellrar hava för fartygs framdrivning. Ett belysande exempel därpå
erbjuder lastångaren »Olesa» om 1 000 tdw, byggd omkring år 1920 vid ett spanskt
varv. Denna ångare hade först erhållit en propeller med 1.702 m diameter, 2.204 m
stigning och 1.55 kvm bladarea, varmed en fart av endast 5.2 knop uppnåddes i stället
för betydligt högre avsedd sådan. Genom insättning av en annan propeller med
2.946 m diameter, 2.400 m stigning och 2.72 kvm bladarea steg farten till 8.6 knop,
d. v. s. en ökning av 3.4 knop, samtidigt som besvärande vibrationer, vilka uppträtt i
skrovet vid den första propellerns
begagnande, icke längre förefunnos.
Tiden för en rundresa Barcelona—
Bilbao minskades från 11 till 6.7
dagar och kolåtgången med nära 41
ton; således övertygande bevis
för den nya propellerns
överlägsenhet gentemot den första, som
tydligen måste hava varit särdeles
olämplig.
Enklare och mer
approximativa formler för propellrars
dimensionering finnas. För en
preliminär bestämning av en propellers
huvuddata kan man t. ex. förfara
på följande sätt. Först antages den skenbara slipen, S, då stigningen i meter kan
bestämmas av uttrycket:
S» n n
60 •<1-® 60
0.515 ’V
V
där hastigheten är uttryckt antingen som vs i m/sek eller som v i knop. Sedan uträknas
propellerdiametern ur:
––- , där D och H äro uttryckta i meter,
’ 100 ’
Ne = maskinstyrkan i effektiva hästkrafter,
n = varvantal per minut,
k = 0.9—1.5, beroende på fyllighet och fart, så att för fylliga fartyg, såsom lastångare
med 8—12 knops fart, k = 0.9—l.o, och för skarpa fartyg, såsom torpedbåtar
med 20—30 knops fart, k = 1.3—1.5.
Då en propeller arbetar, påverkas vattnet av de mer eller mindre snett ställda bladen
icke endast i axiell utan även i radieil riktning, varför den cylindriska eller svagt
ko-niska »propellerstrålen» erhåller en viss roterande rörelse. Strålens begränsning
framgår tydligt på fig. 1106, en fotografi från försök med modellpropellrar, utförda av
professor Oswald Flamm i Berlin. Luft har här utsläppts från propellern för att
åskådliggöra strålens kontur — den spiralformade vita linjen utgöres av små luftblåsor. Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
