Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skeppsbyggnadskonstens historia - Den moderna skeppsbyggnadskonstens förutsättningar och omfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
802
SKEPPSBYGGNAD.
nadsdelar, och fordringarna å träets beskaffenhet för de olika klassificeringsgraderna
voro föga preciserade. Fartygen indelas till en början i fyra grupper med
beteckningarna:
A för fullgoda fartyg, som icke överskridit en viss ålder och voro hållna i bästa
skick;
AE för skepp, som överskridit nämnda ålder och ej undergått sådan reparation,
att de kunde återföras till grad A, men dock ansågos dugliga att föra torr och ömtålig last;
E för fartyg, som, ehuru olämpliga för torr och ömtålig last, likväl voro användbara
för resor till alla delar av världen med last, som ej tog skada av sjön;
I för skepp, vilka endast voro lämpliga för kortare resor med sistnämnda slags
oömt gods.
Byggnadsreglementena hava med åren — allrahelst sedan järnfartygen blevo
vanliga — betydligt utvidgats, samt då och då reviderats i enlighet med teknikens
utveckling och nyare fordringar. Järnfartyg (»steel vessels») byggda till högsta klass enligt
Lloyd’s byggnadsreglemente och uppfyllande villkoren för de periodiska besiktningarna
erhålla numera beteckningen 100 A.
Lloyd’s organisation har blivit världsomfattande. Överstyrelsen (»Committee of
Management») bestod år 1930 av 81 personer, däri inbegripna ordförandena i sällskapets
fem utländska avdelningsstyrelser, representerande Amerika, Frankrike, Sverige,
Holland och Japan. Inspektörer finnas tillsatta till ett sammanlagt antal av närmare 500 i
alla viktigare hamnar jorden runt. Detta klassificeringssällskaps internationella betydelse
förstås för övrigt bäst av uppgiften, att under 15-årsperioden 1915—1929 fartyg om
tillsammans nära 30 millioner bruttoregisterton byggts till klass i Lloyd’s Register,
d. v. s. drygt 63 % av allt handelstonnage, som under nämnda period producerats i
världen.
I Glasgow bildades år 1890 ett annat klassificeringssällskap, »British Corporation
Registry», sålunda med hemort i världens största skeppsbyggericentrum, vid
Clyde-flodens mynning i Skottland — tydligen som motvikt mot det mera engelskt betonade
Lloyd’s Register i London. Även British Corporation har gjort betydelsefulla insatser
för skeppsbyggnadskonstens utveckling och samarbetar sedan år 1917 med »American
Bureau of Shipping», startad i New York år 1862 under namnet »American Shipmasters’
Association». British Corporation är numera också nära lierat med det italienska
klassi-ficeringsinstitutet »Registro Italiano Navale ed Aeronautico», varför Lloyd’s
Register fått vidkännas en rätt så besvärande konkurrens, även om dess dominerande
ställning alltjämt är orubbad.
På europeiska kontinenten grundades år 1828 »Bureau de Renseignements pour
les Assurances maritimes» i Antwerpen. Detta klassificeringssällskap antog år 1829
det inom sjöfartskretsar så välkända namnet »Bureau Veritas», varpå huvudsätet
några år senare (1832) flyttades till Paris. Även Bureau Veritas har utvecklats till en
världsomfattande organisation med inspektörer i alla hamnar av betydenhet.
Också i Tyskland och Norge hava klassificeringssällskap uppstått: »Germanischer
Lloyd», stiftat i Hamburg år 1867, och »Det Norske Veritas», som bildades år 1864,
men förberetts genom diverse dessförinnan startade norska assuransföreningar. I
Sverige liksom i åtskilliga andra länder har man ej ansett varken nödigt och kanske ej ens
lämpligt att bilda något eget klassificeringssällskap utan nöjt sig med att anlita de
befintliga utländska, särskilt Lloyd’s Register och Bureau Veritas. I ettdera av dessa,
ibland t. o. m. i båda, hava nu så gott som alla större svenska handelsfartyg klass.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
