Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skeppsbyggnadskonstens historia - Krigsfartygens utveckling från 1800-talets början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
774
SKEPPSBYGGNAD.
sätta i gång arbetet med att taga upp de sänkta skeppen för att sätta dem i stånd. Bland
dessa fanns ångfregatten »Merrimac», ett av U. S. A:s största och kraftigaste skepp vid
denna tid, mätande 85.6 m i längd och 18.5 m i bredd samt med ett deplacement, som
uppgivits till c:a 4 000 ton; maskinstyrkan var 800 hästkrafter. Detta träskepp beslöt
man ombygga till ett pansarbatteri. Allt ovanför batteridäcket var nedbränt. Sedan
däcket renhuggits, lades över hela fartyget en kasematt (fig. 1011,1012) med ett mot
vattenytan i ungefär 45° lutning
ställt pansar av 56 mm
tjocklek, varigenom besättningen
ansågs väl skyddad mot allt
artilleri, som disponerades av
nordstaterna. Förstäven
förstärktes och försågs med en
kraftig spets av gjutjärn,
avsedd att genom direkt
ramm-ning sänka fiendens skepp.
Bestyckningen utgjordes av
tio 28—30.5 cm kanoner.
— När ryktet om »Merrimacs»
omändring till ett för
dåtidens förhållande så
fruktansvärt krigsredskap nådde
nordstaternas marinledning — det sades att »Merrimac» skulle vara i stånd att intaga
och blockera alla nordstaternas hamnar — beslöt man vidtaga motåtgärder.
Kongressen anslog D/g million dollars för ändamålet, och man uppmanade intresserade att
inkomma med förslag till pansarfartyg. En kommitté tillsattes att bedöma de
eventuella projekten. John Ericsson, vid denna tid boende i New York, var först icke
hågad att lämna in något förslag men lät till slut övertala sig att sända kommittén
ritningar och en modell av en fartygstyp,
han uppfunnit. Efter starkt motstånd från
vissa personer antogs dock jämte två
andras förslag också Ericssons, och kontrakt
undertecknades om byggande av »Monitor»
för en kostnad av 275 000 dollars och på
en tid av 100 dagar. Samma dag kontraktet
skrevs, den 4 oktober 1861, sträcktes
fartygets köl; den 30 december kunde
ångmaskinen provas, och den 30 januari 1862
gick »Monitor» av stapeln. Den 19 februari gjordes den första provturen, den 4 mars den
slutliga, efter vilken besiktningskommissionen förklarade fartyget antaget.
Leveranstiden var visserligen överskriden, men prestationen måste i alla fall anses mycket vacker,
allrahelst då man betänker, att det gällde en ny konstruktion, vars alla detaljer vid
kontraktets tecknande ännu icke voro fullt klara. »Monitor» innebar en verklig omvälvning
inom krigsfartygstekniken. Nästan allting där ombord var för samtiden nytt. Fig. 1013
visar »Monitor» i profil, fig. 1014 i tvärsektion. Som synes, bestod fartyget av en
under-vattenskropp med 10 mm plåtbordläggning, på vilket ett slags pansarskrov sedan vilade.
Undervattenskroppen var 37.8 m lång, 10.4 m bred och 2.o m djup; pansarskrovet åter
Fig. 1011. Sydstaternas pansarbatteri »Merrimac», använt under
nordamerikanska inbördeskriget.
Fig. 1012. Tvärsektion av »Merrimac», visande
det snedställda kasemattpansaret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
