Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skeppsbyggnadskonstens historia - Diverse medelhavs- och västasiatiska länders forntida skeppsbyggeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKEPPSBYGGNADSKONSTENS HISTORIA.
709
938 visar ett krigsskepp, som Alexander den stores amiral Nearkus använde,
då han från Amfipolis förde den macedoniska flottan ut ur Indus över Arabiska
havet in i Persiska viken, fram till Eufrats och Tigris mynningar. Så småningom växte
medelhavsländernas krigsfartyg i storlek och stridsvärde; trierer eller treroddarfartyg (av
romarna senare kallade triremer) framkommo.
Fig. 939. Rekonstruerad modell av grekisk trier (treroddarskepp).
De fartyg, av vilka grekerna betjänade sig för sina trupptransporter i och för den
så berömda belägringen av staden Troja omkring år 1200 f. Kr., voro mestadels ganska
små, monoremer (enroddarfartyg) utan ramm, och rymmande c:a 120 man. — På
400-och 300-talen f. Kr. utgjordes de viktigaste fartygen i grekiska sjöstaternas flottor
åter av kraftiga, skarprammande trierer. Samtida cypriska, feniciska och egyptiska
krigsskepp torde även mest hava varit av denna typ.
Trierens konstruktion har varit föremål för åtskilliga forskares stora intresse, och de
många roddarnas placering har det varit svårt för eftervärlden att komma Underfund
Fig. 940. Trierdetalj från relief på Akripolis i Aten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
