Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Navigation, av S. Ulff - De nutida nautiska hjälpmedlen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
680
NAVIGATION.
sonora vågorna i detta syfte, var engelsmannen Richardson, men såväl hans som
ång-turbinens uppfinnare Parsons senare försök härmed strandade på omöjligheten att uppnå
de höga svängningstalen på mekanisk väg. Mot slutet av år 1914 togs ett stort steg
framåt genom Chilowsky, som då föreslog, att man skulle använda elektromagnetiska
svängningar av samma typ som i radiotelegrafien, där dessa höga svängningstal ofta
förekomma. Problemet gällde därför nu att omvandla elektromagnetiska svängningar
av hög frekvens till mekaniska svängningar, som satte vattenpartiklarna i rörelse
med samma höga frekvens och detta med tillräckligt stor utsändningsenergi.
Den slutliga lösningen av detta energiomvandlingsproblem gjordes under åren
1917—18 av den franske professorn Langevin. Han använde sig härvid av kvartsens
piezo-elektriska egenskaper. Härmed förstås att när en rätvinklig parallellepiped av
kvarts utsättes för en formförändring, uppstå på dess ytor lika stora och motsatta
elektriska laddningar. Dessa laddningars storlek är proportionell mot ytornas storlek och
formförändringen. Omvänt gäller att om. ytorna tillföras laddningar av motsatta slag,
sammandrager sig kvartsen proportionellt mot den tillförda laddningens storlek. Genom
att sammanbygga en kondensator av två stålplattor som ytterbelägg och en eller flera
kvartsskivor som dielektrikum hade han därför både avsändare- och mottagarefrågan
löst. Den ena stålplattan insattes i nedre delen av ett smalt rör som just stack ut genom
fartygsbottnen. Den andra, som alltså isolerades från den förra genom kvartsskivan,
uppladdades till elektriska växelspänningar medelst en i radiotelegrafien använd
gnist-avsändare. Hela denna s. k. sjungande kondensator kommer då att sammandraga och
utvidga sig på grund av de ständiga upp- och urladdningarna och därvid utsända en smal,
riktad ljudkon rakt ned mot bottnen. Samma sjungande kondensator användes för att
emottaga det återkommande ekot, ty dettas mekaniska svängningar åstadkomma
upp-och urladdningar på kondensatorbeläggen. Dessa laddningar kunna uttagas i en
elektrisk strömkrets, förstärkas och iakttagas i en telefon eller registreras på ett papper.
Genom sammanställande med de till avsändaren givna impulserna kan därefter djupet
bestämmas på snarlikt sätt som i »Sonic depth finder».
Emedan resultatets noggrannhet vid all ekolodning är beroende av hur noggrant
ljudets hastighet i vatten är känd, har denna hastighet på senare tid gjorts till föremål
för ingående undersökningar. Man har därvid funnit att den varierar med vattnets
temperatur, tryck och salthalt, varför korrektioner härför måste vidtagas.
L o d b o m b e r. Å fartyg försedda med undervattenssignalmottagare kan djupet
även bestämmas medelst lodbomber. En sådan utgöres av en liten päronformad behållare,
innehållande en mindre sprängladdning, vilken kastas i vattnet och exploderar då den
träffar bottnen.
Emedan bomben är så konstruerad, att dess sjunkhastighet är konstant och genom
ett par vingar reglerad till 2 m/sek, kan djupet beräknas av sjunktiden. Tiden tages
från det bomben träffar vattenytan, tills ljudet av explosionen höres i
undervattens-signalmottagaren. Djupet i meter är då två gånger sjunktiden i sekunder.
Apparater för bestämning’ av fartygets fart. Förutom den sedan 1500-talet
använda handloggen ha upprepade gånger under 1600- och 1700-talen framlagts förslag
till mekaniska apparater för bestämmande av fartygets fart, dock utan att dessa synas
hava lett till resultat.
Den första användbara rotationsloggen uppfanns av E. Massey år 1801. Vid denna
släpades efter fartyget en liten propeller, kallad rotator, kombinerad med ett räkneverk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
