Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenkraftmaskiner och pumpar, av K. I. Karlsson och Birger Norsell - Pumpar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VATTENKRAFTMASKINER OCH PUMPAR. PUMPAR.
623
med en av flodvattnet matad ejektor, varigenom tryckfallet genom turbinerna kunnat
ökas och en större vattenmängd forceras fram. Ganska framgångsrika försök ha
gjorts av bl. a. Herschel och Moody. En av den förre 1908 konstruerad anläggning
för ett kraftverk vid Genève visas i fig. 839. Normalt avgår vattnet från
turbinerna genom den till vänster synliga, med trottelventil försedda avloppskanalen;
men så snart den av flodvattnet åsamkade låga fallhöjden sätter in, stänges denna
och vattnet får passera genom den i grunden inbyggda ej ektorn, i vilkens trängsta
sektion vattnet insuges genom ett system i omkretsen befintliga hål. Anordningar
av detta och liknande slag medföra givetvis ett för kraftverket betydande extra
kapitalutlägg, vilket för att utlägget skall bli vinstgivande icke får uppsluka det
kapitaliserade värdet av det vunna krafttillskottet.
Fig. 840. Giffards ångstråleinjektor. (Greene.)
En egenskap hos vattenstrålpumparna, som kanske mer än deras brukbarhet som
vattenuppfordrare kommit till nytta, är förmågan att kunna pumpa luft. I sådant syfte
ha de tagits i bruk för vakuumalstring för olika ändamål, exempelvis luftevakuering
av ångkondensorer.
Ångstråleinjektorn är en art av strålpump, i vilken, som namnet antyder, strålen
utbildas medelst tryckånga. Namnet injektor har den fått som inmatare för
friskvatten till ångpannor och i den egenskapen har den varit av utomordentlig
betydelse för ångtekniken. Äran av dess genialiska idé tillkommer fransmannen H. J.
Giffard, som uttog det första patentet 1858, fig. 840. Hans ursprungliga avsikt
hade varit att skapa en lätt och enkel matarvattenpump för ett tilltänkt flygskepp,
och föga anade han väl då, vilken spridning hans uppfinning inom kort skulle röna.
Redan i början inköptes patenträtt och upptogs tillverkning av ett flertal firmor
i olika länder, och alltintill de senare åren har den varit en i
ångpanneanlägg-ningar mycket vanligt förekommande utrustning. Den visade sig kunna övervinna
ett mottryck vida utöver det i ångpannan rådande, alltså detsamma, med vilken
ång-strålen utbildas. Emellertid förutsätter verkningssättet att ångstrålen kondenseras
när densamma träffar det till blandningsrummet inkommande matarvattnet och därför
får detta vatten icke vara varmt. Dels detta skäl och dels en del andra olägenheter,
som vidlåda, såsom t. ex. ojämn sugning och matning, ha gjort att den i moderna
ång-anläggningar mycket frångåtts som permanent fungerande utrustning. Som
matarvattenpump betraktad arbetar den med nära 100-procentig verkningsgrad på grund av
det värme, som kommer ångpannan till godo, men det rent mekaniska utbytet av
tillförd energi är dock ytterst ringa och ännu långt mindre än fallet är med vattenstrålpumpen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
