Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenkraftmaskiner och pumpar, av K. I. Karlsson och Birger Norsell - Pumpar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VATTENKRAFTMASKINER OCH PUMPAR. PUMPAR.
621
i oljeindustrien, där experiment gjorts för att utröna, vilka möjligheter som förefinnas
att använda dem i stället för de annars gängse kolvpumparna.
Som vattenuppfordringsmedel intaga de sedan länge en ledande ställning på grund
av de i många fall överlägsna egenskaper de som sådana besitta, enkelhet, litet
utrymmes-behov, samt den omständigheten, att de aldrig kunna uppnå mer än ett mycket begränsat
tryck och därför aldrig kunna förorsaka ledningsbrott i händelse tryckledningen av en
eller annan anledning tilltäppes eller avstänges. Framför allt komma deras bästa
egenskaper till sin rätt där det gäller uppfordring av stora vattenmängder till låga och
måttliga höjder. Medan effektutbytet förut i regel var sämre än kolvpumparnas, finner man
för sådana fall förhållandet nu snarare tvärtom. Pumpar i storleksordningen 1 m3/sek
och däröver uppvisa stundom verkningsgrader som närma sig 90 %.
Seriepump för ångpannematning. Två pumpar i serie arbeta mot ett panntryck av
110 atm. Worthington Pump & Machinery Co. (Power.)
Fig. 837.
Centrifugalpumparnas fördelar äro icke så framträdande där stora
uppfordringshöjder påfordras. De arbeta där icke längre så ekonomiskt, och konstruktiva svårigheter,
axialtryckens utbalansering, tätningar m. m., föranleda kompliceringar och fördyringar.
Likväl arbetas med framgång för att göra dem dugliga för allt större uppgifter. De ha
redan i stor utsträckning kommit till användning som matarvattenpumpar för
ångkraftanläggningar även för de extra höga tryck, varmed den moderna ångtekniken arbetar,
fig. 837, ävenså som gruvpumpar. Hur långt de ytterligare kunna komma att framgå
på den vägen och därigenom ytterligare stärka det förtroende som redan visats dem
återstår ännu för framtiden att utvisa.
Strålpumpar. De egenskaper, som ett genom venturiröret framströmmande medium
uppvisar, har i strålpumparna på ett genialiskt sätt fått sin användning för pumpning.
Om venturiröret, fig. 817, avskäres strax efter diffusorpartiet och det framströmmande
vattnet tillåtes utgå i fria atmosfären, förstå vi, med hänsyftning på de egenskaper vi
sett karakterisera detta rör, att ett undertryck måste uppstå i rörets förträngda del 2.
Ty i närheten av avsnittet 3 råder atmosfärtryck, och trycket i sektion 2 är enligt vad
vi veta mindre än i 3 och således ett vakuum därstädes rådande. Anslutes därför denna
förträngda del med en rörledning eller slang till en fri vattenyta, suges vattnet upp, och
om sughöjden icke är för stor, når vattnet den förträngda delen och ryckes med i
vattenströmmen.
Venturiröret diskuterades 1797 av Venturi. 1852 konstruerade engelsmannen
Thomson en efter dess principer verkande vattenstrålpwmp, vilken dock icke var
den första apparat som givit uttryck för strålpumpens idé. Den generella
anordningen av en vattenstrålpump illustreras av fig. 838. En vattenstråle utbildas i
munstycket J genom att detta tillföres tryckvatten. Den uppfordrade vätskan inkommer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
