Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenkraftanläggningar, av Gottfried Berg och Walo Finné - Världens vattenkrafttillgångar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VATTENKRAFTANLÄGGNINGAR. VÄRLDENS VATTENKRAFTTILLGÅNGAR.
275
höjd av 500 å 600 m över havet och med enstaka toppar uppemot 1 500 å 2 200 m höjd.
Helt skilt från det nord- och mellansvenska höglandet utbreder sig i nordvästra Småland
och angränsande landskap det sydsvenska höglandet med en höjd över havet av endast
ett par hundratal meter.
Nederbördsförhållandena i Sverige äro i hög grad växlande. De nederbördsrikaste
trakterna äro fjällområdena i norr längs efter Kölen, med en årlig nederbörd av 1 000
—1 500 mm. Ett annat område med rik nederbörd finnes vid vår västkust med en
medelnederbörd av 800—1 000 mm pr år. Inom stora delar av Norrland är nederbörden
mindre än 500 mm. vilket gör att totalsiffran för hela Sverige i medeltal håller sig
omkring 550 mm.
Av nederbörden avrinner genom vattendragen i Norrland och Dalarna i medeltal
50—75 %, i Mellansverige 35—40 %, i småländska höglandet 40—55 % och på skånska
slättlandet 30—40 %.
Sverige förfogar ej över så mäktiga vattenmassor eller så höga och koncentrerade
fall, som förefinnas i vissa trakter på jordytan. De topografiska förhållandena hava i
stället givit upphov till relativt långsträckta älvprofiler, för vilka mindre,
koncentrerade fall samt långsträckta forsar äro mest karakteristiska.
Förhållandena i vårt land äro dock i andra avseenden synnerligen gynnsamma för
ett ekonomiskt fördelaktigt utnyttjande av våra vattenkraftresurser.
Landet är känt för sin stora sjörikedom, och många av våra sjöar hava en betydande
storlek. Sjöarna verka som naturliga utjämningsmagasin för den under olika årstider
synnerligen variabla vattenavrinningen, vilket medför, att vattenframrinningen i våra
vattendrag, trots stora variationer under året, dock är jämnare än i många andra trakter
på jorden, där vattenmassorna mera direkt föras ned mot havet. Av än större betydelse
äro emellertid våra sjöar på grund av den möjlighet de bereda att med tillhjälp av
konstgjorda s. k. regleringsmagasin öka deras reglerande inverkan och i avsevärd omfattning
innehålla överflödsvatten under årets vattenrika perioder i och för avtappning under de
tider, då vattenbrist är rådande. (Se vidare härom i avdelningen »Sjöregleringar».) Genom
överslagsberäkningar har utrönts, att med en framdeles allmänt genomförd reglering av
landets sjöar våra utbyggbara vattenfall kunna under lågvattenperioderna tillföras en
energimängd, som mer än väl motsvarar Sveriges hela normala kolimport. Därtill kommer
att speciellt i de stora norrländska fjällsjöarna regleringsmagasinen kunna erhållas för
synnerligen låga kostnader, och betydelsen härav kanske bäst framstår vid tanken på
de dyrbara och storslagna konstgjorda dammbassänger, som utomlands ofta måste
tillgripas för motsvarande ändamål.
Ovan har antytts, huru våra vattenkraftverk vanligen tillkomma genom utbyggnad
av smärre koncentrerade fall. I samband härmed sker oftast indämning av
mellanliggande forssträckor, varför det långsluttande vattendraget i och med vattenkraftverkens
tillkomst kommer att förvandlas till en serie på olika nivåer liggande lugnvattenbassänger
av större eller mindre utsträckning, mellan vilka vattnet avtappas genom
kraftanläggningarnas turbiner och dammluckor. Ett dylikt förhållande medför den stora fördelen,
att den framrinnande vattenmängden kan utnyttjas i överensstämmelse med
kraftverkens belastningsförhållanden, d. v. s., i den mån kraften icke uttages dygnet runt, kan
vattnet utan olägenhet innehållas i dessa lugnvattenbassänger under nätter och
helgdagar i och för ökad förbrukning under vardagarnas arbetstimmar.
De fallhöjder, som lämpligen kunna sammanföras vid en dylik s. k. profilreglering,
äro vanligen tillräckliga för att ernå i ekonomiskt hänseende fördelaktiga kraftverksut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
