Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenledningar, av Victor Jansa - Reservoarer och hydroforer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
244
VATTENBYGGNADER.
volymen mellan reservoarens hög- och lågvattenyta kallas för reservoarens effektiva
vattenrymd.
Fig. 268 visar en lågreservoar av armerad betong med 600 m³ vattenrymd. Den
cirkulära planformen möjliggör en tunn vägg och även i övrigt ekonomisk konstruktion.
Taket uppbäres av talrika pelare och kan erhålla smäckra dimensioner.
Nedstignings-öppningarna äro för befordrande av luftcirkulationen täckta med avlyftbara
ventila-tionshuvar.
Fig. 269. Högreservoar på berg.
Högreservoaren har till uppgift att utjämna skillnaden mellan den från
pumpstationen eller självfallsledningen tillrinnande vattenmängden och förbrukningen i rörnätet.
Reservoarvolymen bestämmes av växlingarna i tillrinning och förbrukning. Är
tillrin-ningen konstant och oavbruten under dygnet, brukar den erforderliga reservoarvolymen
i svenska städer uppgå till omkring 25 % av den maximala dygnsförbrukningen. Till
det erforderliga utjämningsförrådet bör läggas ett reservförråd för eldsläckning, vars
storlek blir beroende av det sätt, varpå tillrinningen sker. För städer och stadsliknande
samhällen stipulera svenska bestämmelser en vattenreserv av 600 m³, motsvarande
släckning under 6 timmar med 6 strålar, vardera om 4.5 1/s, eller sammanlagt 27 1/s.
Vattenledningar med självtryck erhålla ofta vattnet från någon högt, men avlägset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
