Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Inre vattenvägar, av P. G. Hörnell - Slussar, lutande plan och lyftverk av G. Herman Jansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
VATTENBYGGNADER.
Fig. 113 och 114. Schematisk bild av kammarsluss med växlande
tryckriktning. Plan och längdsektion.
Fig. 115. Schematisk bild av slusstrappa, längdsektion.
ordningar för fartygens förtöjning under slussningen. Då slussportarna stå öppna för
införande av fartyg till slusskammaren, äro de insvängda i särskilda portnischer (9)
i porthuvudets sidomurverk, så att hela öppningen mellan dessa blir disponibel för
fartyget. Storleken av de fartyg, som kunna anlöpa en sluss, är beroende av djupet (d)
å slusströskeln, bredden (b) i portöppningen och slusskammarens längd (1).
Höjdskillnaden (h) mellan vattenytorna i övre och nedre kanalen (övre v. y. och nedre v. y.)
benämnes slussens sänk- eller lyfthöjd.
Om nedre vattenytan vid vissa tillfällen kan stiga, så att den blir högre än övre
vattenytan, bygges slussen oftast så, att man förhindrar vattenströmning genom
slussen från nedre
bassängen till den övre, vilket
sker genom att förse
nedre porthuvudet med
en extra port eller ett
extra portpar, som
avstänger det nedre
högvattenståndet. Skall
slussen vid sådana
tillfällen även användas
för slussning av fartyg,
måste också övre
porthuvudet förses med en
extra portkonstruktion,
såsom fig. 113 och 114
angiva.
I stället för dubbla
portar kan man i
sådana fall använda enkla
portar av en
konstruktion, som kan upptaga
tryck från båda sidor.
Slussar, konstruerade för växlande tryckriktning, hava funnit stor användning
i hamnar vid kuster med stark ebb och flod samt som inloppsslussar till konstgjorda
kanaler från segelbara floder med starkt växlande vattenstånd.
Då den vattenståndsskillnad, som skall övervinnas medelst en sluss, är så stor,
att en sluss ej lämpligen kan upptaga hela vattenståndsskillnaden, läggas två eller
flera slussar efter varandra, s. k. kopplade slussar, bildande en slusstrappa, där den
befintliga vattennivåskillnaden uppdelas i flera avsatser av för den använda
slusskonstruktionen lämplig storlek (se fig. 115).
Skola flera kanaler med olika högt liggande vattenytor förbindas, kan det ske
genom en enda sluss. I detta fall utbildas slusskammarens planform på lämpligt sätt,
så att fartyg, inlöpande i slusskammaren från den ena kanalen, efter slusskammarens
fyllning eller tömning kan utlöpa i någon av de andra kanalerna (se fig. 116).
Då en slusstrappa både i anläggning och drift är dyrare än en enkel sluss, har man
försökt att så mycket som möjligt öka den vattenståndsskillnad, som kan upptagas av
en sluss. Vid äldre slusskonstruktioner uppgår denna vattenståndsskillnad i
allmänhet ej till mer än 3 å 5 meter. Vid nyare konstruktioner förekomma höjdskillnader av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
