- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VI. Vattenbyggnader, navigation, skeppsbyggnad, luftfart /
83

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Några exempel på hamnars anordning och utrustning, av Carl Semler

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGRA EXEMPEL PÅ HAMNARS ANORDNING OCH UTRUSTNING. 83

ning till och från dockorna utgör, är för dem ute vid floden anordnad en i förhållande
till staden centralt belägen landningsplats, till vilken även är framdragen en järnväg
för persontrafik, så att omstigning mellan järnvägståg och fartyg kan äga rum bekvämt
och utan tidsutdräkt (fig. 87 och 88). Landningsbryggan utgöres av en jättestor
pon-ton, som är förankrad på sådant sätt, att den kvarligger i sitt läge, men kan höja och
sänka sig med de ständigt och starkt växlande vattenstånden. Från pontonen leda flera
landgångar upp till gatuplanet och den närbelägna järnvägsstationen. Flera av
landgångarna och en del av pontonen äro överbyggda med tak, så att passagerarna äro
skyddade mot väder och vind. Persontågen till och från stationen vid landningsbryggan
framföras på en högbana över hamnens övriga järnvägsspår och gator, så att
persontågtrafiken kan pågå utan att hindra eller hindras av den övriga trafiken vid hamnen.

Några särskilda pirformer. Vid europeiska hamnar anordnas vanligen längs varje
kaj ett hamnplan för uppläggning av gods samt för järnvägsspår, kranar, körvägar,
va-rubyggnader m. m. En pir har kaj på båda sidorna och därför i regel också två hamnplan,
delade på mitten genom en för båda halvorna gemensam gata. Vid vissa delar av ham-

Fig. 89. Plan av Coenhaven och Petroleumhaven, Amsterdam.

nen i Amsterdam, Borneokade och den s. k. Coenhaven, vilka utförts under de senare
åren, har i stället varje hamnplan två kajer, den ena för oceanfartyg med 10 m
vattendjup och den andra för kust-, kanal- och flodfartyg med ett vattendjup av 3.5 å 4 m
(fig. 89, 90 och 91). Anordningen avser att underlätta omlastning av gods, som både
ankommer och avgår sjöledes, men ej lämpligen kan omlastas direkt från fartyg till fartyg.
Godset lossas vid den ena kajen in i ett skjul, där det sorteras, kontrolleras eller
underkastas annan erforderlig behandling, för att sedan utlastas vid kajen på pirens motsatta
sida. Anordningen ifråga har i Amsterdam framkallats av önskemålet att möjliggöra
ett bekvämt varuutbyte mellan å ena sidan oceanfartygen och å andra sidan lokala
fartyg, vilka senare trafikera det holländska kanalnätet samt Rhenfloden, med vilken
Amsterdam har förbindelse genom den s. k. Merwedekanalen. Pirerna hava emellertid även
gatu- och järnvägsförbindelse och kunna sålunda jämväl utnyttjas för varuutbyte mel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:12:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/6/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free