Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Några exempel på hamnars anordning och utrustning, av Carl Semler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA EXEMPEL PÅ HAMNARS ANORDNING OCH UTRUSTNING. 77
Fig. 80. Sektion av magasinkomplex, Hambnrg.
20 000 människor, på vilkas plats nu reser sig ett väldigt magasinskomplex. Detta
komplex är så anordnat, att varje byggnad på en sida har gatuförbindelse och på den
andra vattenväg, trafikabel för hamn- och flodfartyg. Järnvägsförbindelse har endast
vid en del av byggnaderna ansetts behövlig. Godset tillföres magasinen i pråmar, vilka
mottaga sin last delvis direkt från sjögående fartyg, som lossa på strömmen eller vid
djupvattenskajerna, och delvis vid dessa
kajers varuskjul. Från pråmarna
upptages godset i magasinen med hjälp av
hydrauliska vinschar, som från vilken
våning som helst kunna manövreras av
magasinspersonalen utan anlitande av
särskilda maskinister (fig. 79 och 80). På
motsvarande sätt lastas godset från
magasinen i pråmar eller flodfartyg för
vidare transport till det inre av landet.
För lastning på bil eller järnvägsvagn äro
magasinen även försedda med varuhissar.
Hamburg är säte för flera stora
rederier, bl. a. för Hamburg-Amerika
linjen (Hapag). Även finnas på platsen
flera betydande varvsanläggningar.
Genuas hamn. Många hamnar äga
i likhet med de ovannämnda förmånen
av ett läge med naturligt skydd mot sjön.
Andra åter äro i detta hänseende mindre
gynnsamt lottade och måste göra stora
uppoffringar för att skaffa sig denna
förmån. Som exempel på en hamn av
sistnämnda slag kan nämnas Genua, en av
Medelhavets mest betydande hamnar med
en godsomsättning, som år 1925 uppgick
till omkring 8.25 millioner ton, varav
omkring 3 millioner ton stenkol.
Genuas hamn (fig. 81) är belägen vid
en ganska öppen bukt, vilken är utsatt
för kraftig sjögång ur riktningarna sydost till sydväst. Stränderna äro bergiga och till
stor del bebyggda och hamnen har därför i huvudsak måst byggas ut i vattnet. Den har
bildats genom att ett vattenområde av erforderlig storlek invallats med vågbrytare,
innanför vilka sedan utförts nödiga kajer i form av pirer. Olika utvidgningar av
hamnens kajer hava måst föregås av utbyggandet av de skyddande vågbrytarna. Under
de senaste åren har pågått en större utvidgning av hamnen åt väster genom
utförandet av den s. k. Vittorio Emanuelo III bassängen med omkring 2 000 m kaj,
huvudsakligen avsedd för koltrafik, vilken skall flyttas från den nuvarande hamnen för
att där bereda ökat utrymme för den övriga trafiken. För att skydda denna nya
anläggning har utförts en förlängning av Gallieravågbrytaren med 1 450 m åt
väster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
