Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Hamnarnas tekniska anordning, av P. G. Hörnell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMNARNAS TEKNISKA ANORDNING.
45
slussar. Därvid blir in- och utfarten till de bassänger, där lastningen och lossningen äger
rum, mindre beroende av tidvattenfenomenets olika faser, och behovet av en
halvtid-vattenbassäng bortfaller. Fullständigt oberoende av tidvattenfenomenet blir man dock
icke, om slussen utmynnar i en flod eller i ett annat vattendrag av begränsad bredd.
Ebb och flod förorsaka nämligen så starka strömmar, att det kan vara förenat med stora
svårigheter att föra fartygen in eller ut genom slussar, som bilda stor vinkel med den
utanför belägna farleden. Av ekonomiska skäl måste slussarna begränsas till sådana
dimensioner, att de nätt och jämnt rymma de största fartyg, för vilka bassängerna äro
avsedda. Gäller det att manövrera mycket stora fartyg, tvingas man ibland att avvakta
de tillfällen, då ebb- eller flodvatten vänder, d. v. s. de få ögonblick, då vattnet i
farleden är jämförelsevis stillastående. Uppenbarligen skulle å dylika platser en större
bassäng mellan farleden och slussen kunna vara till stort gagn. I regel saknas den,
emedan det vore förenat med allt för dryga kostnader att förhindra dess igenslamning.
För att möjliggöra en föreställning om med vilka svårigheter det kan vara förenat
att angöra vissa hamnar må nämnas, att manövreringen av de största fartygen ibland
kräver bistånd av 10—15 kraftiga bogserbåtar. Sätter fartyget sig i bänd eller törnar
det mot en slussport, så inträder en katastrof, även om hastigheten knappast är märkbar.
Bassänger och dockor. Planformen av de för lastning och lossning avsedda
bassängerna — i dagligt tal kallade bassäng er i fråga om öppna, och dockor i fråga om slutna
hamnar — bestämmes i stor utsträckning av lokala förhållanden. Ibland är hela hamnen
en enda sammanhängande bassäng. Vid utbildningen av bassängens konturer är man
därvid i regel beroende av den naturliga strandlinjens form, isynnerhet vid starkt
kuperad terräng, då det knappast kan bliva tal om att göra vare sig djupa inskärningar i land
eller breda utfyllningar i vattnet. Endast om till förfogande står ett vattenområde, där
djupet är måttligt, eller ett flackt landområde, är handlingsfriheten större. I förra fallet
bildas bassängerna genom utfyllnad av i vattnet utskjutande pirer, i senare fallet genom
schaktning eller muddring. Vid anordnande på dylikt sätt av pirer och bassänger eller
dockor måste hänsyn tagas till den uppgift varje särskild del av anläggningen avser att
fylla. Skall hamnen tjänstgöra såsom redskap för omlastning mellan järnvägsvagn och
fartyg, får aldrig lämnas ur sikte nödvändigheten av bekväm anslutning med
järnvägsnätet. Den för navigeringen lämpligaste riktningen av bassänger och pirer kan befinnas
vara mycket otjänlig ur järn vägsteknisk synpunkt. Man får stanna vid en kompromiss,
som åtminstone nödtorftigt tillgodoser båda trafikslagen. Ehuru några allmängiltiga
regler icke kunna uppställas, må här anföras några krav, som man under alla
omständigheter bör låta sig angeläget vara att söka uppfylla.
Hamnbassängen måste framför allt erbjuda nöjaktigt skydd mot sjögång. Dockan
erbjuder i detta avseende de största fördelarna. Vid en öppen hamn bör om möjligt
undvikas, att bassängen öppnar sig i en riktning, som pekar rakt mot inloppet,
isynnerhet om avståndet mellan bassängens mynning och inloppet är obetydligt.
Bassängen bör vara lätt att angöra och lämna. Då konstgjorda bassänger i regel ej
hava så stor bredd, att de medgiva större fartyg utrymme att vända, måste utanför
bassängen finnas en vändplats, som likaledes bör vara fullständigt skyddad mot sjögång. Vid
större hamnar tjänstgör i regel ett och samma vattenområde såsom förhamn, tillf artsled
och vändplats för flera bassänger. Endast om den är riktigt anordnad kan
manövreringen vid inloppet till en bassäng försiggå utan att avsevärt störa trafiken till och från
de övriga bassängerna. — Anmärkas må att de flesta av våra svenska hamnar i dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
