Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vapenteknik - Vapen i sjökriget, av A. Örnberg - Pansar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAPEN I SJÖKRIGET. YTHÄRDAT PANSAR.
705
Med undantag för Belgien och Tyskland hade pansarkonstruktioner intill 1880-talets
början företrädesvis kommit till användning för örlogsfartyg och kustfästningar, men
sedan röksvagt krut och mingranater efter år 1885 kommit i bruk, började pansartorn
allmänt att användas även vid rena landbefästningar. Utförda skjutförsök visade, att
även för dessa det hårda stålet var lämpligast vid vertikalpansar och det segare valsade
järnet vid tornkalotter o. d.
Nickelstålpansar. Genom att giva stålet en viss nickelhalt (3—5 %) sökte man
därefter att förhindra sprickbildning vid beskjutning i stålpansar. Nicklet ökade därjämte
pansarets hållfasthet och elasticitet och därigenom pansarets motståndsförmåga.
Upprepade skjutförsök i början av 1890-talet ådagalade nickelstålpansarets fördelar av stor
motståndskraft i förening med seghet. I vår flotta kom nickelstålpansar vid denna tid
till användning på pansarbåtarna Thule och Oden samt med undantag för kanon- och
manövertorn jämväl å pansarbåtarna Thor och Niord. Nu nämnda fartygs
nickelstålpansar är från Creusot med undantag för kasemattpansaret, vilket tillika med
motsvarande pansar för den nästföljande pansarbåten, Dristigheten, är levererat från en svensk
firma, nämligen Bofors.
Nickelstålpansarets goda egenskaper har gjort, att detta slag av pansar allt
fortfarande användes i sådana konstruktioner, där form eller ringa tjocklek (under 100 mm.)
lägger hinder i vägen för brukandet av det ändå motståndskraftigare ythärdade (s. k.
cementerade) pansaret. Sålunda användes nickelstålpansaret allmänt till pansardäck
och pansarsköldar i form av valsade plåtar och i gjuten form till tornhuvar,
langnings-trummor o. d.
Genom tillsats av krom har nickelstålpansarets hårdhet ytterligare höjts. Dylikt
pansar benämnes ofta nickelstålkrompansar.
Ythärdat eller cementerat pansar. Med ythärdat eller cementerat pansar förstås
sådant, som på framsidan genom ökad kolhalt hos stålet gjorts mycket hårt, s. k. glashårt;
åt baksidan avtager denna hårdhet så småningom och i stället tilltager materialets seghet.
Det är således kompoundpansarets idé med en hård frontal och en mjukare seg bakre del,
som man tillgodogjort sig, samtidigt som detta pansars svaghet undvikits därigenom, att
hela pansarplåten tillverkats i ett gemensamt stycke.
Det första ythärdade pansaret tillverkades i Amerika och benämndes efter
uppfinnaren Harvey för harveyiserat pansar. Den ökade kolhalten på plåtens framsida erhölls
genom s. k. cementering eller ock genom behandling med lysgas. Vid cementeringen
skedde kolsättningen genom att förse nickelstålplåtens blivande framsida med ett lager
av djurkol samt genom att därefter långsamt upphetta plåten i en ugn till omkring 1 200°
C:s temp. (tackjärnets smältningstemperatur). Denna temperatur underhölls under flera
dagar; procedurens långvarighet lämpades efter plåtens tjocklek. Härunder inträngde
kolet i plåten, djupare ju längre tid processen varade. Sedan plåten därefter svalnat till
lämplig temperatur, vattenhärdades dess främre yta. För att undvika den benägenhet
till kristallisering av stålet, som förefanns särskilt vid tjockare plåtar, började man att
omsmida plåten efter cementeringen och först därefter härda densamma. En hel del
fabrikanter framställde i slutet av 1890-talet pansarplåt enligt denna metod, främst
däribland Betlehemverken och Carnegieska verkstäderna i Amerika, men även europeiska
fabrikanter såsom Cammel och Browns i England och St. Chamond i Frankrike. Våra
pansarbåtar Thor och Niord ha sålunda erhållit harveyiserat pansar till sina kanontorn
45—230098. Uppfinningarnas bok. V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
