Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vapenteknik - Vapen i sjökriget, av A. Örnberg - Sjöartilleriet - Sjöartilleriet under och efter världskriget 1914—1918 - Kustfästningsartilleri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAPEN I SJÖKRIGET. KUSTFÄSTNINGSARTILLERI.
697
vilket dock icke förrän åtskilligt senare kom i praktiskt bruk. Detta grundar sig på att
en hammare med vidfästad tändnål förhindras av fjädrar att röra sig i riktning mot ett
tänd piller. Då vattentrycket verkar på hammarens yttre yta och projektilen kommit
på så stort vattendjup, att detta tryck blivit tillräckligt för att övervinna fjädrarnas
motstånd mot sammantryckning, föres hammaren med tändnålen mot tändpillret och
träffar slutligen detta, varigenom impulsen till projektilkrevaden erhålles. Konstruktionen
är sådan, att under sista delen av rörelsen fjädertrycket omkastas, så att detta kommér
att verka åt samma håll som vattentrycket, varigenom hammare med tändnål med
stor kraft kastas mot tändpillret och tänder detta.
Under senaste tid har för sjöartilleriets liksom för lantartilleriets kanoner det
s. k. auto-frettage-systemet upptagits. Detta konstruktionssystem består principiellt däri,
att en ihålig tub, d. v. s. kanonens eldrör, utsättes för ett inre tryck så starkt, att de yttre
godslagren frestas intill materialets elasticitetsgräns, under det att samtidigt de inre
godslagren bliva ansträngda vida över denna gräns och sålunda permanent
formför-ändrade. Då trycket upphör, strävar de yttre godslagren att återtaga
ursprungsdimen-sionerna, varvid de komma att utöva ett starkt tryck på de innanför befintliga
godslagren. Dessa s. k. vilspänningar komma vid skottlossning att verka i motsatt riktning mot
krutgasernas tryck och upptaga en del av detta. Genom auto-frettage-systemet vinnes
sålunda samma mål som med mantlade (bandade) eller ståltrådlindade kanoner, men
systemet angives vara mindre kostsamt och medgiva snabbare tillverkning.
Auto-frettage-systemets idé är ej ny, den försöktes i Österrike redan under 1700-talet;
franska och engelska patent finnas från år 1870. Någon praktisk användning vid
sjöartilleriet att tala om har dock systemet ej fått, förrän under det senaste kriget, då 10
cm:s fartygskanoner tillverkades i Frankrike och Förenta staterna enligt
auto-frettage-systemet. Det återstår emellertid ännu att utröna, huruvida detta system kan tillämpas
på och giva tillfredsställande resultat för sjöartilleriets svåra och medelsvåra kanoner
med mindre kostnad och arbete än de nu allmänt brukliga.
Kustfästningsartilleri. Kustfästningarnas landfronter tilldelat artilleri
överensstämmer med landfästningarnas. Sjöfronterna tillhörande artilleripjäser hava i stort
sett samma uppgift som fartygsartilleriets, varför deras konstruktion och egenskaper
överensstämma med detta senares. Emellertid förekomma å kustfästningarna även
haubitser, avsedda för beskjutning av mål till sjöss. Under senare år hava dylika svåra
haubitser kommit till allt större användning samtidigt som deras kraft ökats. Å nutida
örlogsfartyg kunna däremot haubitser icke användas på grund av svårigheten att vid
de till sjöss ständigt och hastigt växlande stridsavstånden tillräckligt noggrant kunna
fixera avståndet till målet för att över huvud taget någon som helst träffverkan skall
kunna påräknas med haubitsernas höga och starkt krökta projektilbanor samt den långa
tid, som projektilen vid dessa pjäser behöver för att genomlöpa sin bana. Från en
kustfästning kunna däremot noggranna bestämningar om ett fartygs läge göras, i regel genom
att mäta riktningen till detta från två på stort avstånd — ofta flera kilometer — från
varandra belägna mätstationer. Målets rörelse kan därjämte före skjutning utrönas
och dess fart med noggrannhet bestämmas, varigenom målets sannolika väg under det
projektilen befinner sig i luften på förhand kan framkonstrueras. Haubitserna hava
framför kanonerna vid beskjutning av fartyg den fördelen, att projektilbanorna träffa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
