Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vapenteknik - Vapen i sjökriget, av A. Örnberg - Sjöartilleriet - Sjöartilleriet under segelfartygsperioden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAPEN I SJÖKRIGET. SJÖARTILLERI PÅ SEGELFARTYG. 657
Fig. 1204 visar en 24-pundig karronad, liggande i en »karronadlavett» i tillbordsläge.
Denna lavett består av en överlavett vilande på en kursör. Den senare är framtill medelst
en svängbult förenad till skeppsidan eller såsom fig. visar till en från denna utgående
dyna. En bult går genom lavettens tappklossar och kanonens tapphylsa och förenar på
så sätt pjäs och lavett. Vid rekylen glider lavetten medelst metallklackar på järnskenor
å kursörens översida (svenska konstruktionen). För att öka friktionen och därmed
rekylmotståndet ansättes en klämskruv, sedan kanonen är satt till bords, varigenom lavettens
»klämmarjärn» pressas mot kursörens sidor. Vid franska konstruktionen upptogs
rekylen av tågbrokar, och rekylvägen blev ej större än vad sträckningen av dessa medgav.
Härigenom kunde vid dessa mindre kraftiga pjäser kursören göras kort (av samma längd
som lavetten), varigenom ökat utrymme ombord bakom pjäsen vanns ävensom vikt
Fig. 1204. Svensk 24-pundig karronad med lavett.
sparades (se fig. 1199). A andra sidan försvårades laddningen, enär manskapet härför
måste krypa ut genom styckeporten.
Fig. 1205 visar en kursörlavett med en Chapmans 24-pundig kanon av 237 kulors vikt
avsedd för kanonslupar och kanonj ollar. Dylika kursörlavetter voro uppställda i
fartygs-stävarna och i långskeppsriktningen. De förekommo även å mindre segelfartyg samt å
ångfartyg, där de kunde svängas antingen på samma sätt som en karronadlavett eller
ock kring kursörens mitt- eller ändpunkt medelst en i däck nedsatt pivå. Härigenom
möjliggjordes pjäsens användande å fartygets båda sidor. Rekylen upphävdes genom
friktionen mellan lavett och kursör samt genom den senares lutning. Flera andra
variationer av kursörlavetter förekommo, såsom den av franske artilleriöversten Paixhans
uppfunna, amiral von Sydows kursörlavett för bombkanoner, överste Bomfords s. k.
»Columbiad», halvkursörlavetter m. fl.
Linjeskeppen och de större fregatterna medförde i regel minst 1 landstigningskanon
(12-pundig e. d.). Lavettaget till denna var ofta i 2 delar, av vilka endast den övre
begagnades ombord. Den undre delen bestod av ett par långa plankor med tillhörande
axlar och hjul i likhet med fältlavetters.
42—230098. Uppfinningarnas bok. V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
