Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vapenteknik - Vapen i lantkriget, av W. Lindberg - Fotfolkets och rytteriets stridsmedel - Närstridsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
538
VAPENTEKNIK.
varigenom gasförlust uppstår, så att effekten nedsättes. Denna olägenhet har
undanröjts av vapenfabrikanten Pieper i Lüttich. Vid dennes revolver (fig. 1039) sträcker sig
patronhylsan framför kulspetsen och vid hanens spännande rör sig kammarstycket
framåt, så att hylsans främsta del intränger i pipan, varigenom spelrummet täppes. En
dylik 7.62 mm. revolver, tillverkad av Nagout i Lüttich, antogs 1896 i Ryssland.
Då omladdning av en revolver är tidsödande och då man med ett enhandseldvapen
bör kunna avgiva flera skott i följd utan särskilt handgrepp, användas numera
automatiska pistoler allmänt i st. f. revolvrar. Längden av en dylik pistol överstiger i regeln
icke 0.25 m., vikten icke 1 kg., men däremot är kalibern vanligen större än gevärets, enär
man på de korta håll, varå vapnet kommer till användning, måste av detsamma kräva
nästan ögonblickligt dödande verkan. Olika pistoltyper hava behandlats i samband med
redogörelsen för automatmekanismer (sid. 514). Den svenska 9 mm. pistolen mj07
av Brownings system framgår av fig. 1040.
Såsom självförsvarsvapen vid tyska fältartilleriet har använts den långa pistolen
08 med lös gevärskolv. Denna pistol försågs under världskriget med en
magasinstrum-ma för 32 skott, varigenom man erhöll ett särdeles verksamt skyttegravsvapen, som
senare utvecklades till 9 mm. kulsprutepistolen (Maschinenpistole 18, fig. 1032) av
Berg-manns system. Med kulsprutepistolen, som väger 4.1 kg. med tomt magasin, kan avgivas
såväl patronvis eld som automatisk eld (punkteld och mej ning). Vid automatisk eld
utskjutes magasinet (32 skott) på 3.5 sek. Enligt tysk uppfattning är kulsprutepistolen
det enklaste skjutvapnet inom alla arméer. Kulsprutepistolen är särdeles lätthanterlig,
betjänandet är mycket enkelt, funktioneringsstörningar äro sällsynta, eldberedskapen
är stor, alla anläggningsställningar kunna användas och ammunitionsvikten är mindre
än vid den lätta kulsprutan. Kulsprutepistolen har dock vissa olägenheter, nämligen
ringa skottvidd och djupverkan samt begränsad ammunitionstillgång. Dessa olägenheter
äro emellertid enligt tysk åsikt av mindre betydelse vid närstrid.
Den italienska dubbelpipiga kulsprutepistolen (fig. 1033) synes företrädesvis hava varit
monterad i en pansarsköld och ägt stor eldhastighet, men mindre tillfredsställande
funk-tionering. Även i Österrike har en dubbelpipig kulsprutepistol använts under
världskriget.
Poliserna i New York hava efter kriget beväpnats med ett vapen, som utgör ett
mellanting mellan gevär och pistol. Vapnet benämnes THOMPSON-Äu&-lfacÅme Gun
och kan karakteriseras sålunda. Vikt 3.175 kg., längd 56 cm., fast pipa med luftavkylning
och slutstycksrekyl, fast lådmagasin för 20 st. 11.25 mm. Colts pistolpatroner med 14.9
gr. kula, gevärskolv samt ett främre och ett bakre pistolhandtag. Skottvidden uppgår
till 1 300 m. och kulan har ännu på 500 m. dödande verkan. Den mekaniska
eldhastigheten uppgår till 1 500 sk./min., men på grund av magasinsombyte reduceras
eldhastigheten till 280 sk./min.
Tankgevär och tankkulsprutor. På hösten 1917 saknade tyskarna
lämpliga vapen för att avvärja anfall av pansarvagnar (tanks). Man beslöt då att
konstruera en 13 mm. kulspruta, men denna hann icke utlämnas till truppen före
vapenstilleståndet. Däremot lyckades Mauser A. G. före april 1918 framställa ett 13.35 mm.
tankgevär om 17.5 kg. med gevärsmekanism och den pansarammunition med 52.5 gr.
kula, som förut beskrivits (sid. 508). Anslagsenergien uppgår till 1 256 mkg. (8 mm.
S. m. K. endast 164 mkg.) på.500 m. och på detta avstånd genomslås en 22 mm. platta
av bästa specialstål. Riktmedlen äro endast graderade intill 500 m.; på längre avstånd
bör icke T-geväret användas. Rekylen är emellertid så stor, att skytten knappast kan ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
