- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / V. Metallernas bearbetning, urteknik, lås, vapenteknik /
513

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vapenteknik - Vapen i lantkriget, av W. Lindberg - Fotfolkets och rytteriets stridsmedel - Automatvapen av gevärskaliber

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VAPEN I LANTKRIGET. AUTOMATVAPEN AV GEVÄRSKALIBER.

513

Fransmännen konstruerade då miträljösen (»canon å balles») eller system Reffye
mf70 (fig. 1004). Kalibern var 13 mm. och vapnet var skottställt till 1 300 m. Piporna
voro 25 st. i 5 rader, omslutna av en bronsmantel, varigenom kulsprutan till det yttre
liknade en kanon. Den vilade också med tappar i en vanlig fältlavett. Ammunitionen
bestod av patroner med pappershylsor i likhet med Chassepot-gevärets. Piporna kunde
genom kringvridning av en vev avfyras alla på en gång eller endast till visst antal.
Eldhastigheten uppgick till 125 sk./min. och servisen utgjordes av 5 man. De stora
förväntningar, som ställts på vapnet, infriades icke under kriget, enär kulsprutan utlämnades
till trupp först vid krigsutbrottet och enär dess användning under kriget blev felaktig;
man begagnade den nämligen som kanon och på för stora avstånd.

Fig. 1004. Reffyes mitraljös.

I Sverige ägnade sig ingenjör Palmcrantz alltifrån 1860-talet åt
kulsprutekonstruk-tioner. Han konstruerade först en revolverande 8-pipig kulspruta, som med trefotslavett
vägde endast 65 kg. och bars av två man, varvid trefotslavetten tjänstgjorde som bår.
Därjämte försågs lavetten med hjul och vapnet kunde då med lätthet rullas av en man.
Dessa lavetter utgjorde sålunda uppslaget till senare tiders trefotslavetter.

Vid skjutförsök 1872 funktionerade pjäsen väl, men lavetten hade för liten stadga,
varigenom träffsäkerheten blev otillräcklig. Palmcrantz’ nästa försök blev därför en
10-pipig kulspruta i fältlavett — 12 mm. kulspruta mf75 (fig. 1005). Laddning och avfyring
ävensom spridning ske därigenom, att en hävarm föres fram och tillbaka.
Patronmatningen äger rum från ett stort patronmagasin, stående på pjäsen. Kulsprutan med lavett
väger omkring 300 kg., varav lavetten ungefär 200 kg.

Senare konstruerade Palmcrantz en 8 mm. kulspruta, som 1894 antogs av marinen.
Denna kulspruta hade 5 pipor och hjullavett med 7 mm. sköld. Hjulen kunna emellertid
borttagas, varvid en vanlig trefotslavett erhålles. Eldhastigheten uppgick till 60 å 100
salvor i minuten, d. v. s. 300 å 500 sk./min.

En modifierad typ (4-pipig) har antagits av engelska marinen och benämnes
Norden-felt-Palmcrantz’ eller endast Nordenfelts kulspruta.

33—230098. Uppfinningarnas bok. T7.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:11:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/5/0523.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free