Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- II. Urteknik, av G. Willén
- De mekaniska uren
- Ur med balans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE MEKANISKA UREN. KOMPENSATIONSORON.
417
Fig. 826. Kompensationsoro.
urets gång. Detta inflytande upphäves delvis därigenom att oron göres av två ringar,
en yttre av mässing och en inre av stål, och därigenom att dessa ringar skäras itu, så
att en eventuell utvidgning verkar i samma riktning som cirkelns periferi, fig. 826.
Skänklarna utföras av stål.
När temperaturen stiger utvidgar sig mässingen mer än stålet, och halvkretsens fria
ände böjer sig sålunda in mot centrum, varigenom spiralfjäderns elasticitetsförlust
kompenseras.
För att ernå större massa i oron fäster man i densammas omkrets små skruvar.
Denna uppfinning var absolut nödvändig för urens noggrannhet i gången.
Förutan kompensationsoron vore så gott som samtliga andra förbättringar i urens
konstruktion utan något
egentligt värde.
Den som närmast
har äran av
kompensa-tionsorons användning
och utveckling var den
förut nämnde
pariserur-makaren Breguet.
❖ *
*
Då Breguet, som
föddes den 10 januari 1747 i
Schweiz och dog i Paris
den 26 oktober 1823, var
en av de mest berömda
urmakare, som någonsin
levat, torde det vara
lämpligt att här i korthet erinra om hans verksamhet till urteknikens förkovran.
En av Breguets första uppfinningar var ur, vilka drogo upp sig själva med tillhjälp
av en vikt, som rörde sig upp och ned då uret bars, s. k. perpetue- eller ridur. Dessa
ur väckte på sin tid stort uppseende, och de bringades till stor fulländning, i det att de
försågos med repetition och kalender.
Det berättas, att hertigen av Orleans, vid en resa till London, visade ett av dessa
ur för den urmakare, som då gällde för att vara Englands störste konstnär på området,
nämligen den förut omnämnde John Arnold. Denne undersökte konstverket och blev
så hänryckt över detsamma, att han ögonblickligen reste till Paris för att lära känna
och lyckönska uppfinnaren. Arnold anförtrodde sin son John åt Breguet, i vars lära
den unge Arnold stannade i två år. Denne lärling blev senare en av Englands
främste urmakare.
Även Napoleon I ägde ett av dessa Breguets ridur, ävenså ett särskilt för kejsarens
räkning tillverkat ur med springande siffror i stället för visare.
Bland den mångfald uppfinningar, förbättringar och experiment inom snart alla
områden av urmakeriet, som i Breguet ha sin geniale upphovsman, må främst erinras
om hans försök att förbättra spiralfjädern. Han gjorde först försök med spiraler av glas
för att undgå stålspiralfjäderns olägenheter. Därefter använde han två spiraler för
att därigenom förminska det sidotryck på balanstapparna, som uppstår vid spiralens
svängningar, och slutligen kom han, som redan är omnämnt, på idén att använda
27—230098. Uppfinningarnas bok. V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 12:11:41 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/5/0427.html
