Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Urteknik, av G. Willén - De mekaniska uren - Ur med balans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
404
URTEKNIK.
att tanden skall slippa förbi, varpå den översta spindellappen åter griper in o. s. v.
För-medelst de skjutbara vikterna på armen kan denna och därmed spindellapparnas rörelser
göras icke blott jämna och någorlunda likartade utan också hastigare eller långsammare
allt efter behov. Redan vid denna den äldsta och mest primitiva gång var man i stånd
att reglera uret, om ock på ett rätt ofullkomligt sätt.
Tillverkningen av dylika ur, dragna av lod och försedda med nyssnämnda gång,
utvecklades ganska raskt, och denna konstruktion kom förnämligast till användning
vid tillverkningen av ur av större dimensioner, s. k. tornur. I början av 1100-talet fogades
till uren jämväl slagverk för angivande av timmarna, och de sålunda konstruerade
tidmätarna ansågos på sin tid höra till världens underverk, emedan de kunde av sig själva
såväl syn- som hörbart angiva tiden.
Bland märkligare byggnader, som under detta utvecklingsskede erhöllo ur, kunna
nämnas S:t Paulskyrkan i London, vars tornur från år 1286 medelst mekaniska figurer
visade tidens flykt. Enligt uppgift skall Westminster Hall i London hava erhållit ett
liknande ur år 1288 och katedralen i Canterbury ett sådant under år 1292. Modena i
Italien erhöll år 1343 ett dylikt offentligt ur och Padua ett år 1344 förfärdigat av John
Dondi. Dennes son Joseph Dondi, liksom fadern till yrket medicinare, förfärdigade
ett konstmässigt mekaniskt ur, vilket bl. a. utvisade planeternas gång. Detta urverk
skall hava innehållit icke mindre än 200 hjul och väckte ett oerhört uppseende. Lärda
och konstnärer strömmade till för att med egna ögon beskåda underverket. Mer än 16
år skall mästaren ha arbetat på uret i fråga, och ryktet härom gick vida utöver Italiens
gränser.
Brügge i Belgien hade ett offentligt ur år 1344, och Dover Castle i London hade år
1348 ett ur med slagverk. I Paris fick Palais de Justice år 1370 ett ur, vars tillverkning
tagit åtta år i anspråk, och som utfördes av Heinrich von Wick från Württemberg.
Då man på denna tid ansåg tillverkningen av ur fortfarande vara något högst
märkvärdigt, förklarar detta, att tillverkaren av uret i fråga, såsom belöning för sitt arbete,
erhöll adelskap, livstids underhåll och bostad i palatset med uppgift att för framtiden
sköta uret.
I Tyskland fick domkyrkan i Strassburg sitt första ur färdigt år 1354. Detta
ersattes efter 200 år av ett som var i hög grad konstmässigt och ansågs vara en av Tysklands
förnämsta sevärdheter, se fig. 809. Uret kom sedermera i olag och måste delvis
förnyas, vilket skedde under åren 1839—1842 av den geniale Jean Baptiste Schwilgue,
och detta sålunda förnyade ur blev om möjligt ännu konstmässigare än det
föregående.
Konsturet i Strassburgs domkyrka står på golvet och är omgivet av tvenne
skydds-räck, ett av trä och ett av järn. Det är indelat i tre våningar.
I första våningen är en astronomisk glob, som väger 50 kg och är 3 fot i diameter.
Den går runt en gång om dygnet och visar solens upp- och nedgång och alla stjärnors
och planeters gång på himmelen. Globen upptager icke mindre än 5 000 stjärnor av alla
storlekar, sammanfattade i de riktiga stjärnbilderna.
Bakom denna glob är placerad en rund tavla, som är 10 fot i diameter och indelad
i tre delar. Den största av dessa delar, som är 9 fot i diameter, är en evigt gående kalender,
som visar månaderna, veckorna och dagarna. Apollo och Diana, som stå på var sin sida
om kalendern, visa dagarna med var sin pil i handen. Denna del av tavlan går från
vänster till höger och visar dagarnas namn, såsom de äro utsatta i almanackan, samt går
runt en gång under loppet av ett år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
