Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Specialtillverkningar - Bultar och nitar; hästskor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376
METALLERNAS BEARBETNING.
Dessa pressar förekomma i de mest skilda former. En av de nyaste visas i fig. 742,
sådan den utföres av C. W. Hasenclever Söhne i Düsseldorf. Det tunga glidblocket
a rör sig upp och ned i vertikala styrningar uti ett starkt gjut järnsstativ. Denna rörelse
meddelas genom skruven b och friktionsskivorna c, d och e, de två sistnämnda sittande
på en gemensam axel /, som drives med remledning och för övrigt är så anordnad, att
den ena eller andra av dessa två skivor medelst en hävarm kan bringas i beröring med
friktionsskivan c. Enär skivorna d och e röra sig åt samma håll men påverka skivan c
från motsatta sidor, är det tydligt, att glidblocket a erhåller en upp- och nedgående rörelse.
Detta sistnämnda har nedtill en utbytbar matris (fig. 743 a) för huvudets bildande. På
städet befinner sig en bulthållare (fig. 743 b) för mottagande av det varma arbetsstycket,
vilket vilar på en bult m, som kan inställas till olika höjd och stödjer sig på ett tvärstycke
q (fig. 742). Detta står genom skruvar i fast förbindelse med glidblocket a, varav följer,
att när detta sistnämnda efter pressningen åter lyftes, den färdiga skruvbulten även
tryckes uppåt till läget h (fig. 742). Smeden fattar densamma med tången och utbyter
den mot ett nytt bultämne.
Till bildande av ett
vanligt sexkantigt huvud
räcker en fristående längd hos
ämnet av c:a 3 gånger
diametern. Är den
utskjutande delen längre, kan det
inträffa, att denna del ej
stukas utan böjes (fig.
743 d).
Vid tillverkning av
längre bultar är det
förenat med svårigheter att
insticka ämnet uppifrån
och uttaga den färdigpressade bulten på nyss antytt sätt. För sådana fall kan bordet t
(fig. 742) skjutas åt sidan i en styrning medelst en trampa, då ämnet med lätthet kan
instickas och den färdiga bulten uttagas.
De vid denna press använda, plana friktionsskivorna för drivande av skruven b
åstadkomma tydligen en växling i dennas rotationshastighet, emedan skivan c under
sin nedgående rörelse ligger an emot en allt större cirkelbåge å skivorna d och e och i
samma mån således kringvrides hastigare. Glidblockets hastighet är därför störst i dess
nedre läge, d. v. s. vid själva pressningen, och det verkar därför slutligen nästan genom
stöt, varvid dess tyngd således också gör sig gällande. Ändra maskiner av detta slag
drivas med koniska friktionsskivor, varigenom glidblocket får likformig hastighet och
alltså verkar endast pressande.
För tillverkning av grövre nitar eller bultar med halvsfäriska huvuden användas
roterande eller revolvernitpress (fig. 744). De uti en bredvid stående ugn i ändarna till
vitglödgning upphettade järnstängerna avklippas i saxen a till bestämda längder, vilka
nedfalla i behållaren b och instickas i ett av hålen c på den långsamt roterande skivan
eller »revolvern». Då ämnet kommer mitt för den till höger synliga stämpeln d, drives
denna framåt och bildar sålunda huvudet å niten, som slutligen utfaller ur revolvern.
Enär denna senare är försedd med 8 hål, måste stämpeln d göra 8 hela slag, medan
revolvern roterar ett varv. Vid oavbruten gång lämnar maskinen 2 240 nitar pr timme
Fig. 743. Stämplar för bulthuvuden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
