Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Specialtillverkningar - Stålpennor, spik och stift - Gjuten spik - Prydnadsstift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPECIALTILLVERKNINGAR. PRYDNADSSTIFT.
363
från ett gemensamt ingöt, så att de tillsammans bilda ett gallerartat gjutgods, innan
de brytas ifrån varandra.
Fig. 685. Maskin för tillverkning av
tapetserarstift.
Prydnadsstift. Denna tillverkning utgör särskilt i Frankrike en betydande
industrigren (Manujacture de clous dorés). I en Parisfirmas priskurant finnas upptagna
över 150 olika sådana nummer av elegantaste mönster samt i olika storlekar och
kvaliteter, nämligen de vanliga gula, sådana med tunn eller tjock brännförgyllning eller
försilvring eller av polerat stål. Under benämningen clous de tapissiers (möbelstift)
finnas olika mönster till pris från 4—20 fr. pr tusen, clous pour bourreliers (sadelmakarstift)
från 3—6 fr., clous de fantasie gravés
(graverade fantasistift) från 12—60 fr., clous pour
malles (kappsäckstift) från 12—60 fr. Dessa
uppgifter kunna lämna en föreställning om
denna till utseendet obetydliga industris
verkliga omfattning. Ensamt den ifrågavarande
fabriken tillverkar dagligen över 200 000 st.
sådana stift, vilka utgöra en mycket eftersökt
artikel.
Dessa stift bestå, som bekant, av ett
jämförelsevis stort, halvklotformigt, ihåligt huvud
samt ett kort, spetsigt skaft, och de
tillverkades ända tills för 30 år sedan genom gjutning.
De blevo därför behäftade med flera brister,
voro ej tillräckligt regelbundna, hade skarpa
kanter, som sönderskuro det material som skulle
fästas, och voro framför allt sköra. För
närvarande tillverkas de genom stansning och
prägling, varvid i allmänhet användas följande
maskiner: en stansmaskin, med vilken en
arbetare dagligen utstansar åtminstone 1 500 st.
huvuden; en fallhammare; en polerbänk, på
vilken huvudena under hastig rotation göras
blanka medelst polerstål; en prägelpress för
utsirade eller s. k. graverade huvuden.
I fig. 685—689 visas, huru man, enligt en av Cormay uppfunnen metod, kan gå
till väga vid tillverkning av dylika stift. Huvudena utstansas till runda skivor ur ett
kopparbleck av c:a 1 mm tjocklek. Dessa skivor sammanpressas i en prägelpress vid
kanten till c:a x/4 mm tjocklek, så att i deras mitt bildas ett litet urholkat, cylindriskt
utsprång, i vilket själva stiftet med sin utsvällning å änden instickes, för att den platta
skivan i en följande prägling må erhålla sin halvsfäriska form och fast förenas med stiftet.
För detta ändamål upplägges den förut bearbetade skivan f på en matris m, försedd med
en mot det blivande huvudets form svarande fördjupning. Sedan det knappformiga
huvudet av ett stift c införts i skivans ihåliga ansats, nedpressas stämpeln p, som har en
konvex, mot matrisens hålighet svarande form. Härvid ingår trådstiftets skaft uti en
kanal i stämpeln och sammantrycker därvid en spiralfjäder, under det att stämpeln pressar
skivan f in uti matrisens fördjupning och samtidigt hoptrycker ansatsen i skivans mitt
omkring den lilla stiftknappen, varigenom en fast förening uppstår emellan dessa båda delar.
Fig. 686—689. Tapetserarstift i olika
tillverkningsstadier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
