Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Specialtillverkningar - Stålpennor, spik och stift - Spik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354
METALLERNAS BEARBETNING.
Fig. 666. Tillspetsning
av rälsspik med
excentriska valsar.
Fig. 665. Valsad spik.
Fig. 667, 668. Mekanisk tillverkning av rälsspik.
lett till konstruktionen av maskiner med roterande stämplar eller s. k.
revolver-sänken.
Formandet av en vulst av nyss antytt slag äger ofta rum, då frågan gäller bildandet
av en ansats på ett skaft eller en »tånge» till ett verktyg, såsom stämjärn, gravstickel
m. fl. En vacker tillämpning av detta förfaringssätt för tillverkning av små
mässingsknappar för
snörlivsplanschet-ter visas schematiskt i fig. 662.
Maskinen, som liknar den längre
fram beskrivna
trådstiftmaski-nen, arbetar sålunda, att det
emellan ett par klämbackar
fästa ämnet åverkas i sin
längdriktning av en hammare för
huvudets bildande och samtidigt
av ett par sidobackar, som
genom sin rörelse bilda vulsten.
För mekanisk tillverkning av spik utav starkt upphettat järn använde man till en
början valsverk, som sedermera förbättrats i flera hänseenden. Det i fig. 663, 664 visade
valsverket består av två, från båda sidor med kugghjul drivna valsar C,C vilka på sin
omkrets hava spår av en form, svarande mot spikens. Fig. 664 visar även det mellan
valsarna gående, delvis till spikar y utvalsade ämnesjärnet x, och fig. 665 visar
detsamma uppifrån a och från sidan b, varav synes, att flera spikar i bredd erhållas ur
ämnet. För att skilja dessa från varandra införes detsamma i ett skärverk E (fig. 663),
som sönderklipper det i smala remsor, vilka slutligen i glödande tillstånd bearbetas i
en specialmaskin för formning av huvudena och avklippning till enskilda spikar.
Slutligen tillspetsas dessa ävenledes mellan valsar, den ena cylindrisk, den andra excentrisk
(fig. 666). Genom den senares utsprång, som vid ett visst läge hos valsarna ligger tätt
an emot den förra, kommer spiken alltså
att erhålla en skarp tillspetsning.
Vid mindre hakspikar, t. ex. för smärre
järnvägsskenor, pressas spetsen i kallt
tillstånd just vid avskärandet, som schematiskt
visas i fig. 667, 668. De två backarna hava
en sådan form, att de upptill bilda spetsen
och nedtill skarpt intränga i materialet. De
stå dock något excentriskt i förhållande
till ämnes järnets mittlinje, varigenom de
hos detsamma åstadkomma en böjning före
avskärningen b, varpå slutligen en
stämpel nedpressas mot den sålunda böjda
delen för huvudets bildande.
Men valsverket lämpar sig särdeles väl även för kontinuerlig tillverkning av spik.
Det anordnas i sådant fall på det sätt, att fyra valsar ställas tillsamman med axlarna
liggande i samma plan, så att dem emellan bildas ett slutet rum, i vilket arbetsstycket
införes. Valsarna äro på omkretsen försedda med utbytbara stålringar med spår för
olika slags spik.
För hopsättning av träarbeten betjänar man sig i vissa fall av s. k. skruvspik, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
