- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / V. Metallernas bearbetning, urteknik, lås, vapenteknik /
276

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas färdigbearbetning - Mekanisk verkstadsindustri - Precisionsmätning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

276

METALLERNAS BEARBETNING.

Övergången till detta mätsystem blev ganska enkel, i det att uppmätningen sker
med två fasta mått, det ena något större, det andra något mindre än normalmåttet
(fig. 466, 467 och 468). Om ett hål skall borras till en viss diameter, t. ex. 20 mm,
under-sökes detsamma med 2 tolkar, den ena med t. ex. 20.02 mm:s diam., den andra med 19.98

Fig. 469. Kontroll av en hakgigg.

Fig. 470. Kontroll av en schablon.

mm, sålunda en skillnad emellan båda av 0.04 mm. Den mindre tolken skall kunna föras
in i hålet, men den större icke. Hålet är sålunda större än 19.98 men mindre än 20.02 mm
och dess verkliga diameter ligger alltså någonstädes emellan dessa gränser. Härigenom
erhåller man visshet om, inom vilka gränser noggrannheten ligger, ehuru ej arbetsstyckets
exakta dimensioner erhållas, vilka dock oftast äro av mindre vikt och som naturligtvis
måste mätas med ställbara mått eller kontrollmått. Denna gränsskillnad eller tolerans
göres mindre för precisionsarbeten och större för vanligt verkstadsarbete och bör efter
noggrann prövning fastställas för varje tillverkning.

Vi finna alltså, att man i fråga om t. ex. cylindriska arbetsstycken med tillhörande
hål, skruvar med muttrar etc. måste uppställa olika fordringar på noggrannheten i
»passningen», allt efter de samhörande
delarnas inbördes förhållande till
varandra. De vanligaste passningarna äro
»lätt löpande» och »löpande» passning för
rotationsrörelse, »glidpassning» för axiell
rörelse, »fast passning» för fast förenade,
men isärtagbara delar, samt slutligen
»presspassning» eller »krymppassning» vid
fast förenade, ej isärtagbara delar. Vid
fastställandet av gränsvärdena för var
. och en av dessa passningar blir
förhållandet något olika, om man utgår från
hålets eller axelns diameter såsom grund-

mått eller bas, vadan alltså två olika toleranssystem i praktiken förekomma,
nämligen antingen med hålet som bas, d. v. s. att hålet göres lika stort för alla passningar,
eller med axeln som bas. Vilketdera system man bör välja beror på tillverkningens art
samt bestämmes av de olika arbets- och anskaffningskostnaderna. Sålunda erfordras
enligt systemet med hålet som bas blott en enda sats borrar och brotschar, varemot
enligt det andra systemet dessa verktygs satsantal är beroende av frågan, huru många

Fig. 471. Sammansatt mått, visande adhesionen
mellan bitarna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:11:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/5/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free