Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas färdigbearbetning - Mekanisk verkstadsindustri - Slipning - Precisionsmätning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
METALLERNAS BEARBETNING.
Efter 10 min. arbete kunde smärgelskivan fortfarande giva samma avverkning,
varemot filens skärförmåga var betydligt minskad. Tilläggas bör, att dessa försök ej
gälla de moderna snabbstålen.
Man kan indela slipmaskinerna i enkla sådana, avsedda för putsning och
blank-slipning av arbetsstycken samt för slipning av verktyg för hand utan noggrann styrning
för detsamma, samt maskiner med noggrann styrningsanordning för verktyg och
arbets-stycke under slipningen. De senare indelas efter arbetsytans form i planslipmaskiner,
rundslipmaskiner för antingen yttre eller inre yta samt verktygsslipmaskiner.
Fig. 453 visar en rundslipmaskin (Brown & Sharpe), i vilken arbetsstycket
in-spännes mellan 2 dubbar. Slipskivan kan automatiskt frammatas mot arbetsstyckets
yta ett avstånd växlande från 0.1 till 0.005 mm efter varje slag, och matningen
från-kopplas automatiskt, när detsamma erhållit sin rätta storlek. Fig. 454 visar en
rundslip-apparat för justering av hål och fig. 455 och 456 två verktygsslipmaskiner, den förra
för svarv- och hyvelstål, den senare för spiralborrar, vilkas hållare kunna inställas i olika
vinklar mot slipskivan, med en spetsvinkel från 75 till 150°, varjämte efterslipning av
borrens bottenyta åstadkommes genom dess förskjutning närmare skivan under hållarens
rotation.
Precisionsmätniiig. Storindustrien inom metallbearbetningen är grundad på
massproduktion, vilken åter i sin mån ytterst vilar på de uti de färdiga produkterna
ingående delarnas utbytbarhet. Denna grundprincips genomförande kräver, att alla
delar av samma typ tillverkas fullkomligt lika varandra, vilket tydligen ställer mycket
stora fordringar på verktygsmaskinernas noggrannhet i tillverkning och arbetssätt. I
våra dagar, med vår fullkomnade tillverkningsteknik inom maskinområdet, kan man
knappast fatta de oerhörda svårigheter, med vilka man under denna tekniks barndom
hade att kämpa för ernående av de allra enklaste resultat. James Watt, som kan anses
hava grundat den första maskinfabriken, uttalade för en vän sin stora belåtenhet över
att det efter träget arbete äntligen lyckats honom att borra en ångcylinder så noggrant,
att det knappast var möjligt att inskjuta ett half-crown mynt någonstädes emellan
kolven och cylinder väggen! Nödvändigheten att alltmer spara på den dyrbara
mänskliga arbetskraften vid hopsättningen av de enskilda delarna till den färdiga produkten
har utgjort en kraftigt bidragande faktor till dessa maskiners utveckling i riktning mot
stor noggrannhet i arbetet. Man har också’numera kommit så långt i precisionsarbete,
att de maskinarbetade delarna kunna sammanfogas utan något som helst filnings- eller
passningsarbete.
Ett nödvändigt medel för erhållande av exakta dimensioner hos arbetsstycket är
ett noggrant mätverktyg för kontrollering av desamma. Banbrytande inom
precisions-mätningen såväl som inom de flesta hithörande områden har Amerika varit, och de
välkända fabrikanterna Brown & Sharpe, Pratt & Whitney, Starrett Co. m. fl. äro,
jämte Ludwig Loewe och Reinecker i Tyskland, ledande inom tillverkningen av dessa
verktyg, som möjliggöra en ytterst noggrann, för varje tillverkning avpassad precision.
Till en början användes rörliga eller ställbara mått, så att varje instrument var
anordnat för mätning av olika dimensioner inom vissa gränser. De äldsta sådana äro de
än i dag mycket brukliga krum- och fotcirklarna, som dock äro mindre lämpliga för
noggranna mätningar på grund av fjädringar eller »dödgång» i leden. Mera pålitliga äro de
med fjäder och mikrometerskruv försedda (fig. 457 och 458), vid vilka erhålles en
fjäderspänning av samma styrka för varje spetsavstånd. En väsentligt noggrannare mätning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
