Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas färdigbearbetning - Bearbetning av plåt och bleck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄRDIGBEARBETNING. PLÅT- OCH BLECKSLAGERI.
165
Plåt- ocli bleckslageri. För en modern bleckslageriverksamhet erfordras helt
naturligt en mängd verktyg och smärre maskiner. Dessa äro konstruerade för var sitt
särskilda ändamål och mer eller mindre nödvändiga för arbetets utförande efter nutidens
fordringar; genom sekellång praktik hava de så småningom på ett eller annat sätt
förbättrats och förekomma nu i sina enklaste och mest praktiska former. Man kan indela
dem i handverktyg och verktygsmaskiner för hand- eller trampkraft; dock behandlas de i
det följande, för sammanhangets skull, icke under dessa särskilda rubriker.
Bland handverktygen är obestridligen handsaxen det viktigaste för plåt- och
bleck-slagaren. Den tillverkas efter många olika modeller, vilket dock är mera smak- eller
modesak, såsom Köpenhamns-modellen, Berlin-modellen m. m. Vi skola här inskränka
oss till att avbilda de olika typerna för olika ändamål, såsom grad-, vinkel- och
krum-sax (fig. 551—254); de olika egenskaperna angivas av själva benämningen. Huru mycket
Fig. 251. Gradsax. Fig. 252. Vinkelsax.
Fig. 253, 254. Kramsaxar. Fig. 255. Hålsax.
Fig. 256. Stocksax.
utseendet än kan växla, hava de dock den gemensamma olägenheten, att klippvinkeln
förstoras vid saxens öppnande. Då man vid spetsen av saxen klipper med längre hävarm
och mindre vinkel mellan eggarna, behöves tydligen här större kraft för klippning av
ett plåtstycke än närmast centrum, där hävarmen kommer bäst till nytta; här blir
klippvinkeln däremot så stor, att arbetsstycket ofta glider under de skärande ytorna. Många
mer eller mindre lyckade försök och uppfinningar hava gjorts för att avhjälpa dessa
olägenheter, dock användas ännu mest de vanliga enkla saxformerna fig. 251—254.
Fig. 255 visar en s. k. Hålsax, som är särskilt avsedd för att klippa hål i plåt. Med »piken»
eller stiftet a slås först ett litet hål i plåtstycket, vari det spetsiga saxskäret nedstickes. I
tunnplåt kunna mycket små hål klippas med denna sax. Vid grövre arbeten, då den
vanliga lilla handsaxen är för klen, användes s. k. stock- eller bänksax (fig. 256).
Antagligen har denna fått sitt namn därav, att ena skänkeln medelst ett par klor fästes i en
stock eller i arbetsbänken, varigenom arbetaren med hela sin kraft kan verka på den
andra, längre hävarmen.
Vid mera fabriksmässig drift fordras, som man lätt kan förstå, här som annorstädes
hjälp av maskiner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
