Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas färdigbearbetning - Manufaktursmide
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄRDIGBEARBETNING. MANUFAKTURSMIDE.
ARBETSSÄTT VID SMIDNING. 161
järn till handtaget (fig. 235, 236). En sådan ansvetsning blir bekvämare att göra än
att uträcka det tämligen grova fyrkant]ärnet till rund form. Båda styckena upphettas
samtidigt till svetshetta, läggas med de avsneddade ändarna över varandra och hopslås,
först med lätta och snabba, sedan med kraftigare slag. Slutligen utstansas hålet.
Ännu fattas dock niten, vilken tillverkas av ett stycke rundjärn av något större
diameter än den färdiga niten. Den i hålet trädda delen formas mellan en sänkhammare
och ett sänkstäd genom kraftiga slag med släggan (fig. 237, 238). Efter nitens
frånskiljande med mejseln formas huvudet uti ett nageljärn (fig. 239). Niten uppvärmes och
instickes i skänklarnas hål, varefter sluthuvudet bildas. Genom ett par slag å den ej
understödda niten (fig. 240) komma tångens båda delar att arbeta lätt mot varandra.
Fig. 232—240. Tillverkning av en smidestång.
Flera exempel på olika slag av manufaktursmide komma att nedan anföras under
rubr. Specialtillverkningar. Blott några ord rörande sänksmide må här
tilläggas.
Sänkformarna eller sänkena, som vanligen utgöra par (slutna sänken), över- och
undersänke, med formen urtagen till hälften i vartdera sänket, tillverkas helst av
degel-gjutstål med 0.6 % kolhalt med härdning eller av vanligt kolstål med 0.85 % kolhalt,
utan härdning. Ämnets överyta, dynplanet, hyvlas, och formens konturer uppritsas
å detsamma efter schablon, profilerad enligt det färdiga föremålet med tillägg för
krympning, släppning och putsning eller efterbearbetning. Formen utskäres i fräs-, borr-,
kipp-eller stickmaskin, stundom i kopieringsfräs med tillhjälp av indikator för verktygsslidens
förande under arbetet. Vertikala ytor måste hava en sidosläppning av 3—10°. Sedan
kontrollprov av formen tagits genom insmält bly eller svavel, följer färdigbearbetningen
genom gravering för hand. Av stor vikt är härvid, att tillräckligt utrymme för den
överflödiga metallen beredes i sänkplanen enligt principen att formens tvärskärningar överallt
äro såvitt möjligt lika stora, inberäknade graderna eller »skägget». Slutligen följer
härdningen med upphettning antingen i muffelugnar för gas- eller oljebränsle eller i
11—230098. Uppfinningarnas bok. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
