Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas förberedande mekaniska bearbetning, av G. Ödqvist - Valsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBEREDANDE MEKANISK BEARBETNING. VALSNING.
77
För grovvalsverken blev införandet av pansarplåt i den mihtära tekniken av stor
betydelse. Sedan den första pansarbåten, La Gloire, år 1859 sjösattes, har
pansarplåt-tillverkningen utvecklats till en betydande industrigren. Efter hand som projektilernas
genomträngningsförmåga uppdrevs, måste pansarplåtarna göras tjockare och av
motståndskraftigare material, vilket å andra sidan medförde, att valsverken måste byggas
större och kraftigare. Redan år 1868 utvalsades i England pansarplåt av 20 fots längd,
4 fots bredd och 21 tums tjocklek. Under 1860-talet började man anordna
pansarplåt-valsverken såsom reversierverk, vilket i likhet med användandet av universalverk för
fabrikation av pansarplåt visade sig synnerligen fördelaktigt.
Pansarplåtfabrikationen var emellertid ej den enda faktor, som föranledde byggandet
av allt större och kraftigare valsverk. Det alltmera tilltagande användandet av
bessemer-stål vid tillverkningen av räls samt vidare behovet av allt större profiljärn för bro- och
skeppsbyggandet bidrogo ej mindre kraftigt härtill. Redan under sextiotalet förarbetade
man stål i lika stora block som smidesjärn. För valsande av stål erfordrades synnerligen
kraftiga valsverk, dels emedan stålet i sig självt är långt hårdare än smidesjärnet, dels
emedan det ej får bearbetas vid så stor hetta som detta. För valsning av stål byggde
Alfred Krupp år 1863 i samband med bessemerprocessens införande vid de storartade
verkstäderna i Essen ett triovalsverk av för den tiden jättelika dimensioner. Det drevs
av en ångmaskin på 1 000 hästkrafter.
Synnerligen egenartad är den metod för valsning av järnstänger direkt till rör,
som utexperimenterades av Reinhard Mannesmann och hans söner, och på vilken
de år 1886 erhöllo patent för Österrike-Ungern. Det Mannesmannska valsverket, vilket
senare skall närmare behandlas, består av tvenne valsar i form av stympade koner, vilka
ej äro lagrade parallellt, utan något snett i förhållande till varandra.
I vårt eget land gick utvecklingen på valsverksindustriens område under det senast
förflutna århundradet delvis efter andra banor än i de stenkolsproducerande länderna.
Sålunda kommo varken puddelprocessen eller ångmaskinen på grund av Sveriges brist
på stenkol att få någon större betydelse för dess valsverksindustri. Stenkolsbristen
uppvägdes dock till stor del av vårt lands stora tillgångar på vattenkraft och träkol.
Vattenkraften har på några få undantag när varit den enda kraftkälla, som tagits i bruk
för valsverksdrift i Sverige. De gamla vattenhjulen började under 1860-talet ersättas
av vattenturbiner, vilka långt effektivare förmådde uttaga vattendragens kraft. Från
mitten av 1890-talet övergick man till att först omsätta denna i elektrisk energi.
Den utveckling av valsverksindustrien, som ovan skildrats, har småningom fört till
att valsverket för närvarande står som det obetingat främsta medlet för metallernas
mekaniska bearbetning. Innan vi övergå till en närmare detalj behandling av de
vals-verkskonstruktioner, som framgått ur nämnda utveckling, kan det vara lämpligt att
först lämna en kort översikt och indelning av de valsverkstyper, som i våra dagar användas.
Valsverkens indelning. Valsverken kunna indelas på olika sätt allt efter de
synpunkter, man vid indelningen anlägger. Man kan sålunda som indelningsgrund taga
valsgodsets beskaffenhet (järn, stål, koppar etc.) eller temperatur (varm- och
kallvalsverk), valsningens ändamål, valsarnas diameter, valsstolarnas konstruktion etc. Vid
den nedan lämnade klassifikationen av de vanligast förekommande
valsverkskonstruk-tionerna har i första hand valsarnas form, antal och inbördes läge tagits i betraktande.
Duovalsverk anordnas antingen så, att verkets arbetsriktning alltid är
densamma, eller också som reversierverk. I båda fallen är undervalsen vanligen fast lagrad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
