Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hållfasthet och provning, av O. Forsman - Metallografisk provning - Legeringar, innehållande förutom järn och kol, även andra ämnen, specialstål - Rostskyddsmedel och rostfritt järn och stål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
926 HÅLLFASTHET OCH PROVNING.
till stålsmältan satta vanadinen går vanligen i slaggen och endast en mindre del blir
kvar i stålet. I kromstål och snabbstål ingår ofta upp till c:a 1 % vanadin.
Molybden har liknande inverkan som wolfram fastän ännu kraftigare än denna och
användes därför i snabbstål för att ersätta en mindre del av wolframhalten. Även
förekommer molybden som ensamt legeringsmedel i stål eller tillsammans med krom eller
nickel och vanadin.
Æo&ofø-järnlegeringar hava även på senaste tiden börjat användas för
snabbståltillverkning men hava ännu icke fått någon större betydelse. Dylika legeringar hava
emellertid visat mycket goda skäregenskaper och synas vara mindre spröda än vanligt
snabbstål.
Uran och bor hava även fått användning som tillsatsmedel till stål men hava ännu
icke fått någon betydelse.
Kväve förekommer i ringa halt i allt stål vanligen under 0.02 å 0.03 %. Dess inverkan
är omstridd och ännu föga känd. Vid cementering och elektrisk svetsning kan emellertid
kvävehalten avsevärt ökas och stålet blir därvid sprött. Stål med hög kvävehalt har en
typisk struktur med nålaktiga bildningar i ferriten, vilka korsa varandra. Kväve
har på sistone börjat användas för ythärdning av stål, varvid liksom vid sätthärdning
ett hårt ytskikt kan erhållas. Själva processen kan genomföras vid låg temperatur,
250—580°, och vid val av lämpligt stål kan avsvalning i luft vara tillräcklig för att härda
ytan. Även har ammoniak, alltså kväveförening, visat sig gynna kolupptagning hos
järn. Hårdheten hos stål ythärdat med kväve bibehålies vid anlöpning under 500°.
På grund av att processen kan genomföras vid så låg temperatur, minskas i hög grad
risken för att föremålen skola slå sig.
Även små halter koppar användas i järn för vissa ändamål såsom tillsatsmedel för
att göra järnet mera motståndskraftigt mot frätangrepp och röstning.
♦
Rostskyddsmedel och rostfritt järn och stål.
Järnet har förutom sina många goda egenskaper även den mindre goda egenskapen
att rosta, och denna senare minskar eller rentav omöjliggör användandet av järn för
många ändamål. Järnföremål, som utsättas för fuktig luft, överdragas snart med en
rödbrun beläggning, rost, bildad genom kemisk förening av järn och luftens syre. Äro
betingelserna för röstning gynnsamma, kan ett järnmaterial på kort tid alldeles rosta
sönder och förstöras. Järn kan skyddas mot röstning på tvenne principiellt olika sätt.
Dessa äro:
a) att överdraga järnets för rostangrepp utsatta yta med ett rostskyddande överdrag,
b) att legera järnet med vissa andra metaller, varvid s. k. rostfritt järn och stål
erhålles.
Rostskyddande överdrag. Plåt, tråd och i vissa fall hela
järnkonstruktioner skyddar man mot röstning genom att galvanisera dem, d. v. s. att överdraga
järnets yta på lämpligt sätt med ett mer eller mindre tjockt överdrag av zink. Zinken
är mycket beständig mot luftens inverkan och på grund av att zinken är elektropositiv
relativt järnet skyddar zinken det underliggande järnet mot angrepp även om smärre
skador skulle uppstå på zinköverdraget, varigenom järnet blottlägges. Zinköverdraget
kan åstadkommas genom neddoppande av föremålet i smält zink eller på
elektrolytisk väg eller genom upphettning i zinkpulver, sherardisering, eller slutligen enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
