Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hållfasthet och provning, av O. Forsman - Metallografisk provning - Järn-kollegeringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METALLOGRAFISK PROVNING. JÄRN-KOLLEGERINGAR.
899
/-järn kan existera och härvid kan /-järnet hålla högst 0.9 % kol i fast lösning
motsvarande punkten *S. Det ned till denna temperatur kvarvarande relativt kolhaltiga /-järnet
övergår vid c:a 700° till a-järn under utskiljande av det i lösning varande kolet såsom
järnkarbid. Punkten £ kallas en eutektoid punkt.
För att med ett exempel åskådliggöra det föregående skola vi betrakta en järnsmälta
med 0.5 % kol. Låta vi smältan svalna börjar vid den temperatur, som motsvaras av
skärningspunkten mellan den vertikala linjet) genom 0.5 och linjen BC, fasta
järnkristaller av /-järn med kol i fast lösning utskilja sig. Smältan har då en temperatur av c:a
1 480°. De utskilda kristallernas sammansättning finner man genom att draga en
horisontell linje vid 1 480°. Den punkt där denna linje skär JE anger kristallernas
sammansättning. Vid fortsatt avsvalning fortsätter utskiljandet av /-järnkristaller med
sammansättning följande linjen JE, medan den kvarvarande smältans sammansättning
för-skjutes utefter linjen BC. Då temperaturen sjunkit till c:a 1 340°, har all smälta hunnit
utskilja sig som /-järnkristaller, varvid de sist utskilda kristallerna hava den mot
skärningspunkten mellan den vertikala linjen genom 0.5 och linjen JE svarande
sammansättningen, d. v. s. 0.5 % kol. Samtidigt med utskiljandet av allt kolrikare kristaller hava de
först utskilda kristallerna genom diffusion upptagit mera kol, så att, då stelnandet vid
c:a 1 340° är slut, hela den stelnade massan har sammansättningen 0.5 % kol. Avkyles
/-järnlegeringen ytterligare förblir den oförändrad såsom fast lösning av kol i /-järn
ned till en temperatur av c:a 760°, då ^-järnets omvandling till a-järn börjar inträda,
a-järn et har, såsom förut är framhållet, icke förmåga att hålla kol i lösning. Vid
övergången av en del y- till a-järn kvarbliver därför kolet löst i återstoden av /-järnet, som
sålunda anrikas på kol. Vid fortsatt avkylning ned till c:a 700° sker därför en successiv
utskiljning av kolfritt a-järn ur den kolhaltiga /-järnlösningen, medan det kvarstående
/-järnets kolhalt så småningom ökas till 0.9 %. Vid c:a 700° övergår även detta /-järn
till a-järn under samtidigt utskiljande av kolet såsom järnkarbid, cementit. Några
ytterligare förändringar inträda därefter icke. Som slutresultat för ett material med 0.5 %
kol erhålles sålunda vid vanlig temperatur a-järn i mekanisk blandning med cementit.
Motsvarande företeelser inträda, om vi som utgångsmaterial välja en smälta med annan
kolhalt.
Vid /-järnets övergång till a-järn frigöres värme, och till följd härav kan
omvand-lingspunkten vid avsvalning, rekalescenspunkten, stundom iakttagas med blotta ögat.
Taga vi t. ex. en stång fjäderstål med c:a 0.7 % kolhalt och upphetta stångens ena ände
i ässja, så att densamma får gnistvärme, medan temperaturen utefter stången långsamt
avtager, och hålla vi därefter stången i ett mörkt rum och betrakta densamma, se vi
hur stången långsamt mörknar från den kalla änden. På grund av det värme, som
frigöres inom järnet vid omvandlingen från /- till a-järn och cementitens utskiljande,
sker emellertid en återupphettning av det område av stången, där omvandlingen just
försiggår, och man ser därför ett ljusare band, som långsamt förflyttar sig från stångens
kallare ände mot dess varmare.
Motsvarande företeelse vid upphettning har även observerats med blotta ögat av
Anger stein såsom ett fladdrande över de upphettade jämf öremålen.
Struklurformer. Klarast torde de av järn-koldiagrammet åskådliggjorda
förhållandena framträda för den icke med dylika diagram närmare förtrogne läsaren genom
betraktande och diskuterande av ett antal strukturbilder erhållna genom
mikrofotografering av polerade och etsade stålytor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
