Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hållfasthet och provning, av O. Forsman - Metallografisk provning - Järn-kollegeringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METALLOGRAFISK PROVNING. JÄRN-KOLLEGERINGAR.
897
turer med röntgenstrålar av viss våglängd och uppmätning av de erhållna
interferens-linjernas läge har man kunnat beräkna sättet för atomernas lagring och avståndet mellan
närliggande atomer i järnets rymdgitter. Dylika av Arne Westgren utförda
undersökningar hava visat att d-järn och a-järn hava rymdcentrerat kubiskt gitter men med olika
avstånd mellan atomerna, y-järnet har däremot ett ytcentrerat kubiskt gitter, fig.
839 a och b.
a-järn et är magnetiserbart och saknar förmåga att hålla kol i fast lösning, y-järn
är däremot omagnetiskt och kan hålla upp till 1.8 % kol i lösning.
Längdutvidgnings-koefficient och elektrisk ledningsförmåga m. fl. egenskaper äro även olika.
Såsom förut är omnämnt ändras omvandlingspunktens läge, om en annan metall
eller metalloid tillsättes. Och vid passerande av en omvandlingspunkt ändras järnets
löslighet för det främmande ämnet.
Det i tekniken använda järnet är aldrig rent järn, utan i detsamma ingår alltid
en viss mängd kol samt dessutom kisel och mangan, vanligen i relativt små mängder.
Fig. 839 a. Rymdcentrerat kubiskt gitter. Fig. 839 b. Ytcentrerat kubiskt gitter.
Vanligen som föroreningar finnas därjämte fosfor och svavel samt oxidinneslutningar.
Kolhalten i järn kan variera från c:a 0 och upp till c:a 6 å 7 %. Kolet kan därvid finnas i
järnet antingen som elementärt kol kallat grafit eller temperkol, eller i form av
järnkarbid, Fe3C. Grafiten antager formen av hexagonala fjäll; temperkolet är sannolikt mycket
finkristallinisk grafit. Järnkarbiden kallas som strukturelement för cementit. Denna
beståndsdel är mycket hård och spröd. Cementiten har god kristallisationsförmåga och
bildas därför lättare än grafit men är icke lika stabil som denna utan sönderfaller lätt
under bildning av grafit och rent järn.
Järn-kollegeringarna kunna uppdelas i två huvudgrupper, sådana med kolhalt under
och sådana med kolhalt över 1.7 å 1.8 %. Är kolhalten under 1.8 % kallas legeringarna
(smidesjjärn eller stål. Överstiger kolhalten 1.8 % äro vi inne på tackjärnets område. Fig.
840 visar efter Oberhoffer tillståndsdiagrammet för järn-kollegeringarna. Ovanför
kurv-grenarna ABCD är kolet löst i det smälta järnet. Kurvan ABCD anger den temperatur,
vid vilken stelning av smältan börjar inträda. Denna temperatur är som synes i hög
grad beroende på kolhalten. Kolfritt järn stelnar vid 1 528° C. Innehåller det smälta
järnet kol i lösning, sänkes stelningspunkten, och vid en kolhalt av 4.2 % är den lägsta
57—252144. Uppfinningarnas bok. IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
