Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hållfasthet och provning, av O. Forsman - Mekanisk provning - Hållfasthet mot nötning - Metallografisk provning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METALLOGRAFKK PROVNING. MÄTNING AV HÖGA TEMPERATURER.
887
Såsom exempel på de medelst denna metod erhållna resultaten må anföras följande
av Brinell erhållna.
Kolstål
[-Nötnings-motstånd-]
{+Nötnings-
motstånd+}
0.10 glödgat 700° under 8 timmar svalnat i ugn........................155
0.30 glödgat..........................................................180
0.5 glödgat..........................................................213
0.5 härdat...........................................................287
0.9 glödgat..........................................................287
0.9 härdat...........................................................335
Liksom vid Bobins försök har Brinell som regel funnit, att en ökning eller
minskning i brottgränsen följes av ungefär motsvarande ändring i nötningsmotståndet, och
att i de fall, då så ej är förhållandet, en större tänjbarhet hos provet med den minsta
brottgränsen synes medverka till ökat nötningsmotstånd.
Stål med hög manganhalt, c:a 1.20 % kol och c:a 12 % mangan, har efter härdning
i vatten från c:a 1 000° mycket stor motståndskraft mot nötning. Dylikt material har
därför funnit stor användning för t. ex. delar till mudderverk och dylikt samt till käftar
för krossar, där stark nötning ifrågakommer. Vid Brinells provning gav emellertid dylikt
material ett relativt lågt värde på nötningsmotståndet. Bästa nötningshållfastheten
erhölls vid Brinells provning för ett krom-molybden-vanadinstål, för vilket erhölls Nm
= 381 vid provning på förut angivet sätt.
Vid praktiska nötningsförsök med sand och vatten i ett mudderverk har det visat
sig, att ett krom-nickelstål med c:a 0.3 % kol och 1.4 % krom och 5 % nickel efter
olje-härdning från 800° erhöll avsevärt större hållfasthet mot avnötning än ett samtidigt
provat austenitiskt manganstål.
METALLO GR AFISK PROVNING.
Mätning av höga temperaturer. Jämsides med att man ur rent praktisk synpunkt
genom olika slag av hållfasthetsprov sökte lära känna metallernas och en del legeringars
hållfasthetsegenskaper för att möjliggöra användandet av desamma för byggnads- och
maskinändamål arbetades på olika håll på att så allsidigt som möjligt söka utforska
metallernas och legeringarnas byggnad och egenskaper. Vid denna rent vetenskapliga
forskning har strävan att utvidga människans kunskapsområde ofta intagit första
rummet och de direkta nytto-synpunkterna hava först i andra hand och mera som
självskriven följd fått göra sig gällande. Många av de resultat, som utvunnits vid forskning
för forskningens egen skull, av rent vetenskapligt intresse, hava emellertid senare visat
sig även vara av den allra största rent praktiska betydelse.
Den av Seebeck 1820 upptäckta termokraften kan tjäna som exempel härpå.
See-beck fann att om ändarna av två metalltrådar förenas med varandra genom lödning,
hopsvetsning eller på annat sätt, så att god elektrisk kontakt förefinnes, och om det ena
lödstället upphettas, så uppstår en elektrisk ström i den av de båda metalltrådarna
bildade strömkretsen. Strömmens styrka är beroende av temperaturskillnaden mellan de
båda lödställena samt av de båda metallernas beskaffenhet. Olika par av metaller giva
olika stor strömstyrka för samma temperaturdifferens. Införes det varma lödstället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
