Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hållfasthet och provning, av O. Forsman - Mekanisk provning - Konstanta (eller sällan växlande) statiska påkänningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEKANISK PROVNING. KONSTANTA STATISKA PÅKÄNNINGAR.
867
Fig. 816. Brinellpress.
kul ventilen av oljetrycket, varvid olja läcker ut, så att trycket på kulan icke stiger
ytterligare.
Hårdhetstalet för en och samma metall är något beroende av den kula och den
belastning, som användes för provningen. Ett större intrycksdjup giver i regel även
något större hårdhetstal, beroende på att det djupare intrycket åstadkommer starkare
kallbearbetning av det underliggande materialet. Vid angivande av hårdhetstalet bör
därför även angivas den kuldiameter och den belastning, som använts.
Redan Brinell och efter honom andra hava genom talrika provningar visat, att
för valsat eller smitt järn och stål gäller, att brottgränsen vid dragning är till sin storlek
ungefär lika med 1/3 av hårdhetstalet. Medelst utförande
av ett hårdhetsprov får man sålunda snabbt och bekvämt
även ett ungefärligt, men för många ändamål tillräckligt
noggrant värde på brottgränsen vid dragning.
Härdat stål har ett hårdhetstal över 650 å 700, mjukt
smidesjärn något över 100. Material, som skall bearbetas
med skärande verktyg, bör icke hava ett hårdhetstal
överstigande c:a 200, om bearbetningen skall kunna äga
rum med något så när lätthet. Kulprovet har till följd
därav mycket stor användning för att vid bruk och
verkstäder kontrollera glödgningen till lämplig hårdhet av det
tillverkade eller levererade materialet, och Brinells
kul-provningsapparat användes för detta ändamål över hela
världen. Som en stor fördel tillkommer, att en dylik
provning är snabb och bekväm att utföra och icke erfordrar
någon högre grad av finbearbetning av den yta, som
skall-provas, ej heller uppstår någon materialförlust.
Eftersom för kulprovet användes en härdad stålkula,
inses, att endast material, som äga mindre hårdhet än
kulan, kunna provas på detta sätt. För härdade och
oan-löpta eller blott obetydligt anlöpta stål är sålunda metoden
icke fullt användbar. Emellertid är det ofta av stor
betydelse att just för verktyg av härdat och till olika
temperaturer anlöpt stål kunna kontrollera graden och
jämnheten av den genom anlöpningen åstadkomna
hårdhets
minskningen. A. Hultgben har emellertid lyckats att genom kallbearbetning av
kullagerkulor bibringa dessa en så hög grad av hårdhet, att de till en viss grad äro
användbara även för härdat stål. Genom etsning av de sålunda behandlade kulorna
kommer den i materialets struktur förefintliga hårdaste strukturbeståndsdelen,
cemen-titen, att framstå i en svag relief. Vid användning av etsade kulor erhåller intrycket
en motsvarande relief, vilken ger sig till känna som en matt, ljus yta, och detta
underlättar i hög grad uppmätningen av intryckets storlek.
Om den för intrycket använda kroppen hade sådan form, att intrycksfiguren alltid
vore likformig vid olika belastning, borde hårdhetstalet bliva oberoende av belastningen
och intrycksdjupet. Detta är, såsom förut anmärkts, icke fullständigt fallet, då man
använder en kula som intryckskropp. Österrikaren Ludwik har därför föreslagit att i
stället för kula använda en kon av härdat stål med 90° toppvinkel. På grund av kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
