Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Om andra metaller än järn - De olika metallernas framställning, av E. S. Berglund och P. Palén - Zink
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
794 ANDRA METALLER ÄN JÄRN.
sulfatbildning och sintring, vilken senare även hindrar röstningen. Starkt blyhaltiga
malmer äro svåra att rosta, då de gärna sintra och fästa på härdbottnarna. Att
bortrosta allt svavlet lyckas sällan eller aldrig, utan en eller annan procent blir i regel kvar
i rostgodset i from av sulfid eller sulfat.
För röstningen användas ugnar av olika slag och konstruktioner, beroende dels på
malmens krossningsgrad, samt dels på huruvida man vill använda
svavelsyrlighets-gaserna eller icke. Då man vill nyttiggöra den vid röstningen bildade svavelsyrligheten,
använder man sig av schaktugnar eller muffelugnar och i andra fall av flamugnar.
Flamugnarna äro frammakningsugnar, oftast försedda med två härdar och vanligen
hop-byggda i block om fyra ugnar (fig. 781). De upphettas i regel medelst eldning med kol uti
en i ugnen inbyggd eldstad, mera sällan medelst gaseldning. Rostningèn drives kontinuerligt
sålunda, att var sjätte timme en färdigrostad malmpost uttages, varpå malmen i hela ugnen
Fig. 781. Rostugnar för zinkmalm.
makas efter, så att en ny lika stor malmmängd kan intagas på övre härden. Under
mellantiden omröres malmen flitigt och särskilt den del därav, som ligger närmast uttaget och
därnäst skall vara färdigrostad. Varje malmpost ligger inne i ugnen 24 timmar. Även
ugnar med ända till fyra härdar över varandra användas.
I Förenta staterna har man på grund av de höga arbetslönerna måst övergå från
handrostning till mekanisk sådan, och en mängd olika ugnskonstruktioner med
mekanisk drift äro därför utförda. Bland dessa torde Hegelerugnen och sådana av
Herres-hofstyp (Wedgeugn, fig. 728 m. fl.) vara mest i bruk.
Retortmetoder. Framställning av zink genom vanlig reduktionssmältning
i schaktugn har icke lyckats, emedan zink, som reduceras, genast åter oxideras av
den vid reduktionen bildade kolsyran samt av luft och vattenånga. Vid zinkoxidens
reduktion är det därför nödvändigt, att luften utestänges, och reduktionen måste sålunda
ske i slutna kärl. För framställningen användes fortfarande mest den metod,
retort-metoden, som varit den allenarådande allt ifrån den tid, då zink först började framställas,
om man undantager de metoder, som med användande av den elektriska strömmen på
senare åren kommit i bruk på enstaka ställen.
Zinkoxidens reduktion börjar visserligen vid ungefär samma temperatur, vid vilken
zinken kokar, d. v. s. något över 900°, men går vid denna temperatur mycket långsamt
och sker icke med någon större hastighet, förrän temperaturen stigit till ungefär 1 300°,
då den dock försiggår såväl hastigt som fullständigt. Till följd av den höga temperatur,
som sålunda måste uppehållas över allt inuti retorten, och då den erforderliga värmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
