Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Om andra metaller än järn - De olika metallernas framställning, av E. S. Berglund och P. Palén - Silver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METALLERNAS FRAMSTÄLLNING. SILVER. 773
Vår största silvergruva är Sala, som enligt vissa forskare skulle ha börjat brytas
redan på 900-talet. Emellertid gav den redan under Gustav Vasas regering stort utbyte.
Under växlande öden har Sala gruva emellertid varit i drift ända in på våra dagar. Först
tillvaratogs endast silver, men sedan ha stora mängder bly där utvunnits, och under
senare år har genom anrikning även erhållits zinkmalm.
Beträffande utomeuropeiska länder så levererade Mexico sitt första silver 1522 och
Sydamerika följde snart. En intensiv gruvdrift kom snart till stånd, och särskilt genom
det av Bartolomé de Medina införda amalgameringsförfarandet befordrades en kraftig
utveckling av silverproduktionen i dessa länder. Bland berömda gruvor kunna nämnas
Zacatecas, Durango och Guanaxuato i Mexico och Potosi i Bolivia. Förenta Staternas
silverproduktion daterar sig från 1859 med upptäckten av Comstock Lode i Nevada
samt en hel del andra fyndigheter på östra sidan av Sierra Nevada. Silverproduktionen
steg hastigt och översteg redan på 1870-talet Mexicos för att alltsedan intaga främsta
platsen. I Australien upptäcktes 1885 den sedan så berömda gruvan Broken Hill.
Silvennaliner. Silver förekommer som rena silvermalmer dels gediget, dels i
förening med svavel, arsenik och antimon såsom silverglans, falerts m. fl. mineral, stundom
även som klorid eller hornsilver. Det uppträder ytterst vanligt tillsammans med andra
metaller. Guld är sålunda nästan alltid silverhaltigt. Likaså finnas ytterst få silverfria
blymalmer, och i samband med koppar finner man mycket ofta silver. Genom moderna
bearbetningsmetoder kan man nu ur dessa malmer på ett effektivt sätt utvinna metallen,
så att f. n. mera silver erhålles på dylikt sätt än ur de egentliga sil ver malmerna.
Silvrets egenskaper. Silver har den vitaste färgen av alla metaller. Det besitter
en hög grad av tänjbarhet, dock ej i så hög grad som guld. Genom bearbetning,
vals-ning eller dragning uppnår det stor hållfasthet. Hårddragen silvertråd kan uppvisa en
draghållfasthet av 3 500 kg/kvcm. Dess sp. vikt varierar mellan 10.5 och 10.6.
Smält-punkten ligger vid 955° och kokpunkten vid c:a 2 000°. Vid smältning i luft har det
förmågan att absorbera ända till 22 gånger sin volym syre, vilket vid stelnandet bortgår
med stor häftighet och under utkastande av ett fint stänk av smält metall förorsakar den
s. k. spritsningen. Små mängder föroreningar minska emellertid denna förmåga. Silver
angripes ej av luftens syre men svärtas av vätesvavla. Det är beständigt mot alkalier
men löses i salpetersyra och koncentrerad svavelsyra, varför dessa syror användas att
skilja det från guld i den s. k. skedningsprocessen.
Silverfrainställningen stod redan tidigt ganska högt, och med undantag av
införandet av amalgameringen i mitten på 1500-talet ha inga epokgörande uppfinningar
inom densamma gjorts förrän på 1800-talet, då lakningsmetoderna, pattinsoneringen och
de elektrolytiska metoderna utvecklades och i hög grad bidrogo att öka utbytet och
möjliggöra bearbetning av malmer, som med de gamla metoderna ej med framgång kunde
utnyttjas.
För bearbetning av silvermalmer användas torra eller smältmetoder, våta eller
lak-ningsmetoder samt elektrolytiska förfaranden.
Den äldsta och viktigaste av de torra metoderna är smältning tillsammans
med blyhaltiga malmer eller hyttprodukter. Blyet är nämligen en särdeles god
upp-samlare för de ädla metallerna. Om därför en blymalm efter föregående röstning
nedsmältes, så att bly utreduceras, förenar sig silvret med blyet och kan sedan utvinnas
därur på olika vägar. Denna metod användes särskilt för rikare malmer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
