Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Om andra metaller än järn - De olika metallernas framställning, av E. S. Berglund och P. Palén - Koppar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METALLERNAS FRAMSTÄLLNING. ^KOPPAR.
753
smält material på härden, vilket genom sitt värmeinnehåll kunde utjämna ojämnheter i
driften, vilka vid mindre ugnar gjorde sig starkt märkbara. Hela smältarbetet blev
mera kontinuerligt och kunde ske vid betydligt högre temperatur, vilket resulterade i en
avsevärd bränslebesparing och ökad smälteffekt. Omkring 1907 hade man sålunda i
Anaconda kommit till en ugnstyp med en härd av 34.2 X 5.8 m och en dygnskapacitet
av 300 ton malm och flussmedel vid en bränsleförbrukning av 21 %. Malmens
uppsättning sker i små charger nära eldstaden, och slaggen tappas nästan kontinuerligt från
ugnens motsatta ände. På grund av ugnens längd hinner malmen under passagen till
slaggtappningen fullständigt smälta och den bildade skärstenen avsättas. Denna tappas
efter behov från det stora förlag, som ständigt finnes på härden. Senare ha liknande
ugnar byggts, där chargeringen sker fullständigt kontinuerligt (fig. 750) genom hål i
valvet efter ugnens långsidor, som därigenom hållas i någon mån avkylda och sålunda
skyddas för frätning av slaggen. Vid dessa ugnar sker även eldningen fullständigt
kontinuerligt, i det man infört olja eller pulveriserat kol som bränsle. Ett av de första
försöken med oljeeldning för stora skärstensugnar gjordes av amerikanaren Ricketts
Fig. 750. Längdsektion av flamugn för skärstenssmältning.
F
vid Cananea i Mexico. På grund av minskad tillgång på råolja har man på senare tid
vid flera verk övergått till eldning med kolpulver (fig. 751) och därmed uppnått mycket
goda resultat.
Elektrisk smältning för kopparmalmer har även föreslagits och försökts. Den har
visat sig kunna utföras med enkla och relativt billiga anläggningar, men då man vid de
flesta större kopparfält ej har tillgång till billig elektrisk energi, ha några större
anläggningar ej kommit till utförande.
För skärstenens vidare bearbetning på råkoppar har man tre vägar att välja på,
nämligen dödrostning och reducerande smältning i schaktugn, den s. k. tyska processen,
rostreaktionsförfarandet med smältning i flamugn, den s. k. engelska processen, samt
bessemerering.
Den tyska processen användes förr vid kopparverken i Sverige, Tyskland, Österrike och
även andra länder men torde nu i sin ursprungliga form vara helt övergiven.
Skärstenen dödrostades först i rostbås, d. v. s. röstningen drevs så långt, att endast en obetydlig
svavelhalt återstod, varefter den med tillsats av kvartsiga flussmedel smältes med kol i
schaktugnar liknande dem som användes för skärstenssmältningen. Stundom föregicks
denna smältning av en koncentrationssmältning, varvid den föregående röstningen ej
drevs längre, än att tillräckligt med svavel fanns kvar att åtminstone binda all kopparn.
Koncentrationsskärstenen dödrostades sedan och smältes på råkoppar. Den erhållna
48—252144. Uppfinningarnas bok. IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
