- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IV. Gruvväsen och metallurgi /
747

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Om andra metaller än järn - De olika metallernas framställning, av E. S. Berglund och P. Palén - Koppar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

METALLERNAS FRAMSTÄLLNING. KOPPAR.

747

DE OLIKA METALLERNAS FRAMSTÄLLNING.

Denna avdelning av ing. E. S. Berglund och P. Palén.

Koppar.

Historik. Bland de metaller, om vilka man med säkerhet vet, att de redan under
förhistorisk tid voro kända och brukade, intager kopparn en viktig plats. Koppar
förekommer på några ställen gedigen i större stycken, som säkerligen inbjudit till
bearbetning, och sannolikt har dylik koppar på ett mycket tidigt stadium funnit användning.
Koppar och dess legeringar ha emellertid på grund av sina många goda egenskaper,
lätthet att bearbeta, oförstörbarhet, vackra glans m. m., tidigt utgjort
eftersträvansvärda bytesobjekt och sålunda spritts till trakter vitt skilda från de fyndorter, där
metallen framställts. Genom sin motståndskraft mot förstöring spela föremål av koppar
och brons ur arkeologisk forskningssynpunkt en oerhört viktig roll, och fynd därav, som
bevarats till vår tid, ha lämnat värdefulla bidrag till kännedomen om vissa perioder av
våra förhistoriska förfäders levnadsförhållanden.

Vid början av historisk tid var emellertid koppar en allmänt känd metall särskilt hos
dåtidens stora kulturfolk, assyrier, kaldéer, egypter m. fl., som i stor utsträckning
begagnade koppar och brons till vapen, smycken, statyer m. m. samt ej minst viktigt till
betalningsmedel. Man har kunnat konstatera, att egypterna redan 5000 f. Kr. idkade
brytning och smältning av kopparmalm på halvön Sinai. Homeros berättar, huru
hjältarna i Troja buro konstrikt snidade och utsmyckade sköldar och vapen av brons.
Feni-cierna, som voro stora mästare i att framställa brons och att gjuta allehanda föremål
därav, erhöllo den härtill använda kopparn från sina gruvor på ön Cypern, från vars
namn det romerska namnet på koppar, cuprum, anses härstamma. Själva ägde romarna
i Spanien rika gruvor, från vilka de hämtade sitt behov.

Under de stora folkvandringarna råkade kopparbergsbruket i de flesta länder i
fullkomlig lägervall, men återupptogs så småningom med inträdande lugnare
förhållanden. På 900-talet torde koppar ha brutits och framställts i Sachsen och på Harz. I
början av 1200-talet började driften i de berömda gruvorna i Mansfeld, vilken pågått ända
intill våra dagar. Samtidigt med detta torde vår ej mindre berömda gruva i Falun ha
öppnats. Under många skiftande öden har brytning och kopparframställning varit
i gång vid detta bergverk ända in på våra dagar. Gustav Vasa och särskilt sonen, hertig
Karl, visade stort intresse för gruvan, men någon större blomstring kom bergsbruket där
ej till förrän under Gustav II Adolfs regering. Genom denne konungs åtgärder att skaffa
dugliga ledare och organisera arbetet samt att genom lagstiftning utrota en massa
korruption och annan ohederlighet, som övades av fogdar och andra tjänstemän, fick bergsbruket
en betydande utveckling, som tillförde statskassan avsevärda intäkter i form av avrad
och andelar i gruvan. Falu gruva torde, om ock indirekt, hava bidragit till att under en
orosfylld tid göra svenska namnet känt och aktat och därigenom ristat för landet
ärorika och outplånliga runor på hävdernas blad.

Kopparmalmer. Koppar förekommer ganska utbrett i naturen dels gedigen, dels van- ■
ligast i förening med andra ämnen, särskilt syre, svavel och järn. De viktigaste
kopparmineralen äro gedigen koppar, kopparglans eller svavelkoppar, kopparkis och brokig
kopparmalm, som äro föreningar av koppar, järn och svavel samt kopparoxid och karbonater.
Mindre vanliga äro silikaterna, dioptas och krysokolla, samt flera mineral, i vilka arsenik

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:10:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/4/0759.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free