Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnet, dess framställning och första behandling, av G. Ödqvist - Indirekt framställning av smidbart järn - Götjärnsmetoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
672
JÄRNET, DESS FRAMSTÄLLNING OCH FÖRSTA BEHANDLING.
Fig. 674. Röchling-Rodenhausers
induktionsugn.
och därmed den av strömmen utvunna värmeeffekten, betydligt minskas, liksom också
en relativt betydlig fasförskjutning uppstår. För att motväga denna senare olägenhet
har man nödgats tillgripa utvägen att minska periodtalet, så att man t. ex. vid en 3-tons
ugn kommit ner så lågt som till 5 perioder.
År 1906 byggdes vid det Röchlingska järnverket i Völklingen i Tyskland en elektrisk
induktionsugn, som till upphovsmän hade W. Rodenhauser och J. Schoenawa. Denna
ugn, som sedermera fått namnet Röchling-Rodenhausers ugn, konstruerades med särskild
tanke på eliminerandet av de ovan antydda
olägenheter, som vidlåda den Kjellinska ugnen.
Röchling-Rodenhausers ugn (fig. 674) är
avsedd för enfas eller tvåfas växelström; den är
tippbar och ugnsrummet utgöres av tvenne
halv-elliptiska smältrännor, som stå i förbindelse med
varandra och utvidgas till ett större centralt
smältrum, försett med luckor, en på vardera
sidan. Genom denna konstruktion har den
fördelen bland annat vunnits, att ugnen bekvämt
kan såväl chargeras som tappas, liksom även
stålets behandling med olika slagger lätt låter
ordna sig. Reaktionerna mellan slagg och
stålbad förlöpa hastigare och fullständigare än vid
Kjellins ugn på grund av den i förhållande till
chargestorleken ökade badytan.
De tvenne magnetbenen liksom de dem
omgivande trådspolarna hava en avlång
tvärgenomskärning, vilket medfört den fördelen, att de
smala smältrännor, vari stålet skall erhålla sin
överhettning, blivit jämförelsevis långa och
således kunna erbjuda den elektriska strömmen
ett relativt stort motstånd. Det i smältrännan
överhettade stålet strömmar ut i det centrala
smältrummet, härden, där det blandar sig med
det därvarande kallare stålet, som i sin tur
strömmar in i smältrännorna för att upphettas.
Omkring de båda magnetbenen äro först
upplindade primärspolar samt dessutom
utan
för dessa sekundärspolar, bestående av platta kopparstänger, endast upplindade i
ett fåtal varv. Dessa kopparstänger stå i ledande förbindelse med plattor av mjukt
järn eller koppar, vilka, såsom framgår av figuren, äro inmurade i murverket å ömse
sidor om det centrala smältrummet. När den elektriska strömmen blivit pådragen,
passerar till att börja med all sekundärström genom de smala smältrännorna och en del
av stålet i härden, men när temperaturen i murverket nått en sådan höjd, att detta
blivit ledande, kommer jämväl en viss mängd ström att gå genom de sekundära spolarna
till den ena ugnssidans metallplatta, genomtränga murverket och passera vidare genom
stålbadet i det centrala smältrummet till andra sidans metallplatta. I-denna sekundära
strömkrets kommer värme att alstras icke blott vid strömmens passage genom stålbadet,
utan även och i ännu högre grad då strömmen passerar genom murverket framför
me
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
