Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnet, dess framställning och första behandling, av G. Ödqvist - Framställning av tackjärn - Träkolsmasugnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRAMSTÄLLNING AV TACKJÄRN. TRÄKOLSMASUGNAR.
575
och. av vilket en äldre utföringsform återgives i fig. 571. Detta slutna uppsättningsmål
utgöres av en tratt B, som nedtill tillslutes av en kon A, upphängd medelst en kätting,
som är fastgjord i ena ändan av en hävarm G—H. När tratten B beskickats med kol,
malm etc., sänkes konen A, med påföljd att materialet rutschar ner i pipan, varefter
konen omedelbart höjes och sluter
uppsätt-ningsmålet.
I Sverige dröjde det dock länge, innan
något slutet uppsättningsmål kom till
användning. Orsaken härtill var, att för
erhållande av den höga kvalitet och den jämnhet
i tackjärnets sammansättning, som fordrades
av svenskt tackjärn, särskilt sådant, som
var avsett för export, spelade uppsättningen
en stor roll. Det anses, att när beskickningen
sjunker i pipan, sker sjunkningen fortare i
mitten än vid väggarna, och att malmen, som
ju har en betydligt större sp. vikt än träkolet, då söker sig mot centrum av pipan. Den
härvid uppkommande ojämna fördelningen av kol och malm är givetvis i sig själv
olämplig, emedan i centrum kolbrist uppstår, under det att vid väggarna ett överskott av kol
erhålles, men härtill kommer som en ytterligare olägenhet, att de reducerande gaserna
få svårt att passera genom den i pipans centrum bildade malmanhopningen, varför de
söka sig fram närmare intill muren. Om man för att få en jämnare gång på
masugnen vill söka motverka
dessa olägenheter, måste
man se till, att
uppsättningen av malm vid pipans
väggar, mur sättning en, blir
större än malmsättningen
i centrum, mittsättningen.
Huru stor mursättningen
bör vara i förhållande till
mittsättningen, är
beroende av malmens och kolens
beskaffenhet liksom även
av pipans form.
Mursättningens storlek, som
således kan växla för samma
masugn, bestämmes genom
praktiska försök.
Parrys tratt och övriga
förefintliga utländska uppsättningsmål medgåvo emellertid ej en sådan fördelning av
beskickningen, varför de ej lämpade sig för svenska förhållanden. Ett uppsättningsmål, som
fyllde dessa anspråk, konstruerades först år 1884 av R. Charleville och år 1890
framträdde H. Tholander med ännu en dylik konstruktion. Vid uppsättningsmål enligt dessa
svenska konstruktioner kan man efter behag öka eller minska mursättningen. Sedan
beskickningen anbragts i uppsättningsmålet, tömmes den ner i pipan antingen för hand
eller också maskinellt. På senare tid har man allt allmännare infört en automatisk töm-
Fig. 571. Parrys tratt.
Fig. 572. Tholanders uppsättningsmål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
