Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnet, dess framställning och första behandling, av G. Ödqvist - Inledning - Järnets egenskaper och dess legeringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
488
JÄRNET, DESS FRAMSTÄLLNING OCH FÖRSTA BEHANDLING.
Fig. 478. Schematiska kurvor visande rent järns förhållande
vid avsvalning och upphettning.
vandling eller omlagring äger rum; järnet övergår från en s. k. allotrop modifikation till en
annan. Dessa omvandlingar äro omvändbara, d. v. s. vid avkylning återupprepas de,
fastän naturligtvis i motsatt ordning, så att vid bestämda temperaturer ett uppehåll
inträffar i temperaturfallet, och metallen, under avgivande av värme, övergår från en
vid högre temperatur beständig form till en energifattigare och vid lägre temperaturer
beständig modifikation. De punkter å temperaturkurvan, vid vilka dessa omvandlingar
äga rum, benämnas hållpunkter eller kritiska punkter och betecknas med bokstaven A
med tillägg av bokstaven c
eller r allt efter som punkterna
äro upptagna vid upphettning
eller avkylning.
En grafisk framställning av
förloppet vid upphettning resp,
avkylning av rent järn giver
kurvor i enlighet med de
schematiska kurvorna i fig. 478.
Inom temperaturintervallet
ovan 500° och till j ärnets
smält-punkt vid 1 528° uppträda alltså
tre hållpunkter, som man
betecknat med Ac resp. Ar med
index 2, 3 och 4. Av dessa
hållpunkter motsvara A3 och A^
verkliga allotropa omvandlingspunkter hos järnet, som man genom
röntgenspektro-grafiska undersökningar kunnat konstatera. Däremot motsvarar punkten A2, såsom
man förr förmodade icke en sådan allotrop omvandling, utan vid denna punkt sker
huvudsakligen en magnetisk omvandling. De olika modifikationerna benämnas a-,
y-och d-järn, och deras existensområden äro, såsom även synes av kurvan:
Vid upphettning: Vid avkylning:
a-järn upp till 906 d-järn från 1 528 till 1 401
/-järn från 906 till 1 401 /-järn » 1 401 » 898°
d-järn » 1 401 » 1 528 »-järn under 898°.
Den vid 768° uppträdande hållpunkten A2 motsvarar en magnetisk omvandling
hos a-järnet, i det att detta under denna temperatur är magnetiskt, men vid
upphettning över denna temperatur förlorar sin magnetism och blir omagnetiskt. Den
omagnetiska formen antogs förr vara en särskild allotrop modifikation och benämndes som
sådan //-järn. Nyare undersökningar hava dock visat, att så ej är fallet. Benämningen
/7-järn ser man emellertid fortfarande ofta använd, och den betecknar då den
omagnetiska formen av a-järnet, som existerar mellan 768 och 906° resp. 898 och 768°.
Såsom synes sammanfalla ej punkterna Ac3 och Ar3 å kurvan i fig. 478, utan Ac3
ligger avsevärt högre än ArS. Avvikelsens storlek är beroende av avkylningshastigheten
och det på ett sådant sätt, att ju större avkylningshastigheten är, desto lägre ligger Al3.
Exempelvis kan nämnas, att omvandlingspunkten vid en avkylningshastighet av 12° pr
minut ligger vid c:a 892 ’ och vid en avkylningshastighet av 1° pr minut vid c:a 900°.
Jäm viktstemperaturen har bestämts till 906 + 1°. Förhållandet tyder på en viss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
