Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Stenindustrien, av H. Carlborg - Stenindustriella arbetsförfaranden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
482
FYNDIGHETERS TILLGODOGÖRANDE.
Fig. 472. Svarvstål för
stensvarvning.
Bandsågarna äro inrättade efter samma princip som bandsågarna för trä, nämligen
så att ett ändlöst band får passera över skivor och därvid ligga an mot det stenblock,
som skall sågas (fig. 470). Lämpligare än stålband är ståltråd och allra bäst tunna
stållinor. Dessa sågar skilja sig sålunda endast i fråga om storleken från de i stenbrotten
använda och förut beskrivna inrättningarna. Bandsågen uppfanns på sin tid av
fransmannen Violette, under det att Gay på 1880-talet började göra bruk av stållinor.
Dessa äro bättre, emedan fördjupningarna å linans yta mellan
trådarna bättre kvarhålla slipmedlet än släta trådar eller band.
För den grövre ytbearbetningen och t. ex. för grovformningen
av bildhuggeriarbeten brukas även tryckluft- eller elektriskt drivna
hammare och mejslar, liknande dem som användas vid borrning
i sten (s. 178) samt nitning och mejsling av metaller, men de
medgiva ej fullt samma goda och noggranna resultat som handarbete.
För stenbearbetning kan man också använda maskiner, som
äro inrättade på liknande sätt som de för metallbearbetning
avsedda hyvel-, svarv-, fräs- och slipmaskinerna. Hyvelmaskinerna
äro i allmänhet inrättade så, att stenen är fäst på ett bord och
föres fram och åter under ett hyvelstål, anbragt vid en
matar-inrättning. Stensvarvmaskinerna skilja sig föga i allmän
anordning från trä- och metallsvarvar (fig. 471), dock måste svarvstålet
vara anordnat på särskilt sätt, t. ex. såsom fig. 472 visar. På
fig. är a föremålet som skall slipas, vilket roterar kring sin axel
m—n. b är den utefter svarvprismat rörliga dockan, som uppbär
stålskivan n, som med starkt tryck pressas mot föremålet som
skall svarvas. Den försättes härigenom i rotation kring sin axel,
varvid dess skarpa och hårda kant skär sig in i stenen och
av
skalar flisor av densamma, allteftersom dockan matas fram. Svarvämnena böra först
vara grovbearbetade till ungefär den slutliga formen. T. o. m. så hårda stensorter som
granit kunna bearbetas i dylika svarvar, som emellertid ej lämpa sig för rikt profilerade
föremål. De ovannämnda svarvstålen med roterande skivor hava även blivit använda
i hy velmaskiner. För stora föremåls svarvning göras särskilda anordningar, fig. 473.
Fräsmaskinerna bearbeta stenen medelst små runda stålplåtar eller mejslar, fästa
i periferien av en roterande skiva eller vals, som föres över ytan, eller förbi vilken stenen
får passera. Numera har man nog i de flesta fall övergått till att i liknande fall och även
vid framställning av runda, svarvbara föremål använda sig av slipmaskiner, sedan
tillverkning av karborundum i stor skala och för billigt pris möjliggjort begagnandet av
detta ämne, som närmar sig diamanten i hårdhet. Fig. 474 återgiver en s. k.
karborundum-maskin, varmed slipas en rikt profilerad, rak gesims av marmor. Arbetsstycket
upplägges på en rörlig bädd och föres medelst densamma vid riklig vattenpåsprutning
under en roterande vals eller en slipsten av karborundum, som är formad så att den
direkt slipar fram den form å arbetsstycket som önskas. Karborundumvalsen får sin
form i en svarv genom bearbetning med stålverktyg. Genom lämpliga
matningsanord-ningar för bädden och valsen kunna även böjda föremål framställas i liknande maskiner.
Om en karborundumvals insättes i en svarv istället för svarvstålet, så att densamma
roterar i motsatt riktning mot arbetsstycket, uppnås betydligt större arbetshastighet
mot vid vanlig svarvning, så t. ex. uppgives från Förenta staterna att balustradkolonner
av marmor på detta sätt svarvas på blott tredjedelen så lång tid som i äldre svarvar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
