Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Metoder för fyndigheters tillgodogörande, av H. Carlborg - Tillgodogörandet av bergsalt och kalisalter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348
FYNDIGHETERS TILLGODOGÖRANDE.
sättningar i jordytan genom gruvrummens igenrasande. Dessa uppstöttas därför med
väldiga kvarlämnade saltpelare eller förbyggnader av trä.
Eftersom fyndigheterna äro omgivna av för vatten ogenomträngliga lerskikt måste
noga tillses att detta naturliga skydd ej skadas, då ju vattnet hastigt upplöser saltet
och skulle förstöra gruvrummen. Vid vissa tillfällen har man råkat åstadkomma
genomslag till den underliggande vattenförande sandstenen, och när detta skedde första gången,
1868, var man icke rustad för det inrusande vattnets undanhållande. Gruvans djupaste
delar blevo därför fyllda av vatten och slam, men lyckligtvis tilltäpptes den öppning,
genom vilken vattnet kom, efter någon tid av de medförda sand- och slammassorna,
så att tillflödet avstannade och gruvorna åter
kunde länsas.
Saltets lösbrytning sker med hacka och
yxa för uttagande av fyrkantiga eller
cylin-derformade block eller också medelst
sprängning. Brytningen försiggår i stora öppna
rum, som visa en anmärkningsvärd
hållfasthet och kunna stå öppna i flera hundratal
år utan att rasa. Vissa av dem äro inrättade
till kapell, matsalar, stall för de i gruvan
levande hästarna, som ombesörja
transporterna, bangårdar, festsalar m. m. Fig. 329
visar en interiör av det s. k.
Antoniuskapel-let, som inklusive pelare, krucifix,
helgonbilder, predikstol samt flertalet ornament är
helt och hållet uthugget i salt.
Skulpturverken ha visserligen under den långa tid, som
förflutit sedan de färdigställdes år 1698, lidit
något av luftens fuktighet, men göra
fortfarande ett mäktigt och högtidligt intryck.
Andra salar äro Michailowice, som uthöggs
vid saltbrytningen åren 1717—1761 och har
ett rymdinnehåll av 23 000 m3, bangården
Greve Goluchowski med 51 m längd, 20 m
bredd och 16 m höjd, i vilken bl. a. finnes en
stor restauranglokal för 400 personer, Steinhauserkammaren m. fl. I gruvan finnes även
ett flertal sjöar, d. v. s. delvis vattenfyllda gruvrum, å vilka man kan färdas fram i
flatbottnade båtar mellan väggar glittrande av saltkristaller.
Vid staden Bochnia, 35 km från Krakow finnas också saltverk av betydande
utsträckning, liksom även i Italien i närheten av Castrovilari, i Spanien vid Cardona,
där saltet går i dagen på en längd av 1 000 m och med 100 m höjd, i Lothringen vid
Dieuze, i TJngern, Siebenbürgen och Rumänien.
När denna brytning i stora öppna rum bedrives systematiskt i större fyndigheter
uppkomma gruvrum av det utseende som fig. 330 visar i plan nedtill och lodrät
tvärgenomskärning upptill. Saltet uthugges i de stora, välvda rummen 17, mellan vilka
starka pelare, P, av salt kvarlämnas med jämna mellanrum. Sedan saltet på detta sätt
uttagits på en nivå, tages en undre del av fyndigheten i arbete på samma sätt; arbetet
ordnas därvid så, att pelarna här komma rakt under pelarna på den övre nivån och
Fig. 330. Pelarbrytning i stensalt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
