Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Metoder för fyndigheters tillgodogörande, av H. Carlborg - Gruvbyggnader, av G. Fagerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÜVBYGGNADER.
315
passa exakt in i stolparnas, varefter nya stolpar resas
på de undre o. s. v. På överslagen, som alltså ligga
horisontellt, läggas plank, varigenom man erhåller säker
och bekväm plats vid brytningen. Metoden
åskådlig-göres av fig. 297 och 298; den sistnämnda visar ett av
de många sätt, på vilka tapparna utföras. Stolparna
göras 2 å 2.5 m höga och mellan dem insättas
dia-gonalsträvningar då så påfordras. Sågat fyrkantvirke
är bekvämt att bearbeta och har därför också mest
kommit till användning, men som rundtimmer är
starkare och billigare, har man även övergått till sådant.
För denna byggnadsmetod åtgår som man kan förstå
en betydlig mängd virke, varför man också allt mera
frångått densamma, ehuru den ännu förekommer på många platser. På grund av de
påkänningar, för vilka byggnaden utsättes genom egna vikten, kan varje brytningsetage
ej göras högre än c:a 30 m.
I vårt skogrika land möter det ej någon svårighet att anskaffa för gruvbyggnader
erforderligt timmer. Flerstädes i utlandet, särskilt vid kolgruvorna, där stora mängder
stämplingsvirke åtgår och ringa tillgång därav finnes inom landet, blir behovet av timmer
däremot svårt att täcka. Man söker därför att minska förbrukningen genom att impreg-
Fig. 299. Inställbar järnstämpling.
nera virket med vissa ämnen och därmed skydda detsamma från att i förtid förstöras
genom röta och svampväxter, vilka rikligt förekomma under jord. Försök gjorda att
endast bestryka virket med konserveringsmedel ha visat sig ineffektiva, i det att härigenom
blott ett tunt lager erhålles, som skyddar för yttre påverkan en mycket kort tid, under
det att de inuti virket förstörande mikroorganismerna ej oskadliggöras. Bland den mängd
impregneringsmedel, som kommit till användning, kunna nämnas oljor ur stenkolstjära
exempelvis karbolineum och kreosot, vissa metallsalter såsom kvicksilver- och zinkklorid
samt fluorsyra och fluorsalter. Vidare användas i stället för timmer konstruktioner av
järn, sten eller betong, den senare då järnarmerad eller någon gång utförd som träbetong.
Fig. 300. Ort inbyggd med murtegel.
Fig. 301. Ort inbyggd med virke och betong.
Fig. 298. Timrets hophuggning för
timmersätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
