Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Gruvbrytningens tekniska hjälpmedel - Gruvornas energifråga, av B. G. Markman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISKA HJÄLPMEDEL. GRUVORNAS ENERGIFRÅGA.
155
endast 2/3 atm. övertryck, varigenom
borrmaskinens effekt minskades. Dels till följd
härav och dels på grund av de använda
borrmaskinernas invecklade och svaga
konstruktion kunde maskinarbetet ej tävla
med handarbetet, varför anläggningen
nedlades efter ett par år. Även i utlandet
visade det sig, att det visserligen var
praktiskt möjligt att överföra energi med
tillhjälp av komprimerad luft, men att såväl
kompressorer som motorer behövde
förbättras, för att detta system skulle kunna
få någon användning. Arbetet måste
därför i första hand inriktas härpå.
Kompressorerna förbättrades genom
att man övergick från våta till
halvvåta, i vilka vattnet insprutades i
cylindern, samt därefter till torra, med
kyl-mantél omkring cylindern, varigenom man
kunde väsentligt öka maskinens hastighet
och sålunda minska dimensionerna.
Förbättringar vidtogos även beträffande
konstruktion och utförande, så att de blevo
mera driftsäkra samt kunde medgiva högre
kompressionstryck.
Av motorerna, som dels voro byggda
tillsammans med arbetsmaskinerna och
dels voro fristående, var det särskilt de till
den förra gruppen hörande
bergborrmaskinerna, vilka behandlas i ett särskilt kapitel,
som utvecklades. För de övriga motorerna
var intresset betydligt mindre, därför att
något större behov av dem till en början
ej förefanns. Det framfördes dock förslag å
dylika såsom t. ex. C allés’ i fig. 91 visade
motor, som utställdes å världsutställningen
i Paris 1867.
När förbättringarna framskridit så
långt, att maskinerna blivit driftsdugliga,
blevo anläggningarna mera permanenta, och
nya tillkommo såväl för bergshanteringen
som för andra ändamål. Av de senare äro
särskilt anmärkningsvärda några i början
av 1880-talet utförda mycket stora
anläggningar i Paris och flera engelska städer för
drivandet av ur enligt system Popp & Resch
samt för energidistribntion. I Sverige
ut
Fig. 90. Ångströms luftkompressor
i Peraberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
