Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mineralens och bergarternas betydelse, av H. Carlborg - Tillgång och produktion av nyttiga mineral - Ädla, halvädla och prydnadsstenar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
MINERALS OCH BERGARTERS BETYDELSE.
Tusental
kronor
Diamanter............................. 283 139
Safirer................................. 4 501
Bärnsten................................ 2 976
Smaragder . ............................ 2 046
Rubiner.............................. 1358
Jadeit................................. 1 094
Turkoser............................... 1 079
Opaler.................................. 777
Bergkristall (klar)....................... 409
Beryller.................................. 372
Turmaliner................................ 335
Ametister................................. 305
Agater.................................... 264
Granater.................................. 253
Nefrit.................................... 246
Övriga stenar c:a.........................1 000
Värdet av slipade stenar ställer sig i stort sett 2 ä 3 gånger större än det av de råa.
Konsumtionen av diamanter har stigit rätt avsevärt, särskilt under de senaste
årtiondena. Den hade i början av 1800-talet ett värde av 7 miljoner, 1860 16 miljoner,
1890 70 miljoner och omkring 1920 210—250 miljoner kronor.
Det är blott diamanter, som ju enligt ovanstående tabell ensamma äro värda
94.3 % av det hela, samt rubiner, safirer, bärnsten och smaragder, som tillgodogöras
genom drift i större skala; de övriga stenarna utvinnas av smärre företag eller enskilda
personer, vilket är en av orsakerna till produktionens stora ojämnhet. Även i det
förnämsta ädelstenslandet, nämligen Sydafrika, är diamantproduktionen mycket
växlande, men orsaken är här att gruvägarna, som bildat mycket starka organisationer
och praktiskt taget monopoliserat hela världens diamanthandel, rätta gruvornas
bearbetande efter den mycket variabla efterfrågan. 1913 var diamantfångsten i Sydafrika
5 500 000, 1915 100 000 och 1922 669 000 karat å 0.2 gram, vadan rörelsen under vissa
av krigsåren var praktiskt taget inställd. Sydafrika beräknas hittills hava levererat
c:a 90 miljoner karat diamanter, Brasilien 15, Sydvästafrika 5 och Indien 2 miljoner
karat av i allt producerade c:a 114 miljoner karat. Världens samlade diamantförråd
uppskattas hava ett värde av c:a 19 000 miljoner kronor.
De förnämsta ädelstensproducerande länderna äro följande, varvid bör bemärkas,
att de fem främsta, med undantag av Brasilien, producera praktiskt taget uteslutande
diamanter.
Tusental kronor
Sydafrikanska unionen .... .... 206 534
» mandatet . . . . ... 53382
Belgiska Kongo . ... 10416
Portugisiska Västafrika . . . . . . . 6 696
Brasilien .... 5 580
Siam................................. 3 627
Tyskland............................ 2 938
Burma................................2158
Colombia......................... . 1860
Övriga länder c:a.................... 7 000
Världsdelen Afrika levererar i värde räknat 92.5 % av alla ädla stenar, och 88 %
av desamma utvinnas inom av Storbritannien behärskade länder i alla världsdelar.
Tillgångarna i Indien av diamanter lära numera vara i det närmaste uttömda.
Någon ädelstensvinning i egentlig mening förekommer ej i Sverige, om också
bärnsten hittas å skånska kusten, och av de halvädla stenarna åtminstone bergkristaller ej
äro sällsynta, ehuru de knappast hava kommersiell användning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
