Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mineralens och bergarternas betydelse, av H. Carlborg - Tillgång och produktion av nyttiga mineral - Bergolja m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYTTIGA MINERAL. BERGOLJA.
101
kommer bergoljan i nästan alla geologiska formationer, vadan den anträffas i ofantligt
många trakter av jorden.1
I Sverige, där redan på 1700-talet försöksarbeten efter bergolja företogos vid
Os-mundsberget i Dalarna och där under 1800-talets senare del borrningar företogos både
på nämnda ställe och i Närke, har dock olja ej anträffats, och utsikterna till fynd därav
måste anses vara ytterligt små.
Asfalt är en bergoljan närstående produkt, som finnes färdig i naturen men numera
även i stor utsträckning framställes ur vissa slag av bergoljor. De förnämsta
fyndigheterna för naturlig asfalt är Trinidadsjön på ön Trinidad och Bermudassjön i Venezuela,
men på båda dessa ställen är asfalten ganska uppblandad med främmande ämnen.
Exporten från Trinidad är c:a 150 000 ton årligen. Ren asfalt, s. k. gilsonit, utvinnes i
Utah i U. S. A. I Oklahoma och Kentucky finnas därav impregnerade sand- och
kalkstenar, som kallas stenasfalt och kunna användas direkt som vägbeläggningsämne eller
för framställning av ren asfalt. Större delen av den nu använda asfalten är dock
framställd på konstgjord väg ur kalifornisk eller mexikansk råolja, sedan därur först
utvunnits bensin, nafta, fotogen och gasolja. Asfaltprodukter av alla hårdheter och
smält-punkter kunna framställas genom användande av olika temperatur och tryck.
Naturlig asfalt har otvivelaktigt bildats på samma sätt genom de lättflyktiga beståndsdelarnas
avdunstning ur till jordytan framsipprande råolja.
Bergvax eller ozokerit är ett annat fast, bituminöst ämne, som uppträder i oljeförande
trakter, t. ex. i Kaspiska havet och i Galizien. Det användes för vissa smörjmedel, för
tillverkning av vaxduk, såsom elektriskt isoleringsmedel m. m.
En råvara för framställning av mineraliska oljor äro de mångenstädes i stora
kvantiteter förekommande oljeförande skiffr’ ,na, vilka visserligen ännu äro av jämförelsevis
liten betydelse men dock bilda en ingalunda föraktlig reserv för kommande tider.
I Skottland och Frankrike hava oljeskiffrarna sedan tre kvarts århundrade tillbaka blivit
exploaterade i rätt stor omfattning, och dessutom finnas sådana bergarter i England,
Tyskland, Luxemburg, Belgien, Sverige, Estland, Canada, Förenta staterna, Nya Syd-Wales,
Tasmanien, Transvaal och Natal m. fl. länder. Den skotska skifferbrytningen torde
omedelbart före världskriget belöpt sig till 3 å 4 miljoner ton med en utvinning av 300 a
400 miljoner liter råolja. I själva verket var det sedan man i Skottland och Tyskland
lyckats framställa värdefulla lys- och smörjoljor ur bl. a. skiffrar, som man på 1850-talet fick
uppmärksamheten riktad på möjligheten att i stället använda råolja som utgångsmaterial.
Sveriges tillgångar av oljeskiffrar i öster- och Västergötland, Närke och på Öland
hava uppskattats till 5.26 miljarder ton med en oljehalt av från 3 till undantagsvis 6 å
7 %. De äro sålunda i och för sig tillräckliga för tillgodoseende av landets oljebehov
för lång tid framåt, men trots flerfaldiga och senast under världskriget i stor
utsträckning företagna försök, kan dock problemet om oljeframställning ur svensk skiffer tills
vidare ej anses vara löst ur ekonomisk synpunkt.
En bergoljan närstående produkt är naturlig brännbar gas, som särskilt i Amerika
tillvaratages i stora kvantiteter och varav år 1919 produktionen i Förenta staterna var
över 33 000 000 000 kubikmeter. På de allra sista åren har man börjat tillvarataga
gasens halt av hélium. Denna s. k. ädelgas förekommer som bekant till ringa mängd i
luften, 1 del på 185 000 volymdelar luft, samt i gaserna från vissa mineralkällor och från
borsyrefumaroler i Italien, varjämte även sjö- och flodvatten samt vissa bergarter och
mineral hålla små mängder därav. Den har numera börjat få användning i stället för
1 Ang. bergolja se även Uppfinningarnas bok, del II, s. 49—54.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
